Transport

Arbetet med att koppla samman EU:s medlemsstater och regioner är vitalt för EU:s ambitioner om ett mer integrerat Europa. Transport och infrastruktur är därför viktiga områden för både EU och Östergötland.

Hållbar och smart mobilitet

Transportsektorn är en nyckel i EU:s gröna omställning, med målet att minska utsläppen med 90 procent till 2050. För att nå dit ska vägtransporter minska till förmån för mer klimatsmarta alternativ som järnväg och sjöfart. EU:s strategi för hållbar och smart mobilitet är central i denna omställning och omfattar både grön och digital utveckling.

Digitaliseringen är ett prioriterat område under den nya mandatperioden, med satsningar på intelligenta transportsystem, ERTMS (gemensamt järnvägssystem) och smidigare mobilitetslösningar. För Region Östergötland, som ansvarar för kollektivtrafik, är det särskilt intressant att följa det kommande förslaget om en EU-förordning som ska göra det möjligt att köpa en biljett för hela tågresan inom Europa – med gemensamma passagerarrättigheter.

Strategisk infrastruktur i fokus

Det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) är ett bärande inslag i den europeiska transportpolitiken. Under 2024 blev den reviderade TEN-T-förordningen antagen, vilket innebär att fokus nu ligger på implementering. Region Östergötland har en strategisk roll i TEN-T-nätverket genom sin placering i transportkorridoren som stäcker sig mellan Skandinavien och Medelhavet, en av de nio europeiska transportkorridorerna med syftet att skapa ett gemensamt högkvalitativt transportsystem i Europa. Inom regionen har Linköping och Norrköping utpekats som urbana knutpunkter, där byten mellan olika trafikslag ska vara möjliga, och Norrköpings hamn är en del av det övergripande nätverket. EU-kontoret följer noggrant vad förordningen kommer att innebära i form av krav på återrapportering och administrativa skyldigheter för dessa knutpunkter.

Utöver TEN-T följer Region Östergötland utvecklingen av järnvägskapacitetsförordningen, där Europaparlamentet och EU-kommissionen förespråkar ökad europeisk samordning av tåglägen för att underlätta långväga godstransporter. Rådet har dock drivit en linje som ger medlemsländerna större självbestämmande.

Mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina har även försvars- och säkerhetsdimensionen fått större utrymme i transportpolitiken. Särskild uppmärksamhet riktas mot så kallade dual-use-lösningar, där infrastruktur kan användas för både civila och militära syften – något som kan påverka framtida utlysningar inom EU:s transportstöd.

Finansieringsmässigt är de nuvarande EU-medlen för transportinvesteringar i princip förbrukade inom ramen för Faciliteten för ett sammanlänkat Europa (CEF-transport). Nya finansieringsmöjligheter väntas först i samband med nästa långtidsbudget som träder i kraft 2028. EU-kontoret följer därför arbetet med att utforma framtidens transportfinansiering.