Klimat och energi

Klimat- och energifrågorna fortsätter att forma EU:s politiska agenda. Med målet om klimatneutralitet till 2050 kvarstår de ambitiösa klimatmålen, samtidigt som EU skiftar allt mer mot konkurrenskraft och industriell utveckling.

Klimat och energi i EU

Klimat- och energifrågorna fortsätter att vara en central del av EU:s politik, även när fokus alltmer förskjuts mot konkurrenskraft och industriell utveckling. Målet om klimatneutralitet till 2050 ligger fast, men vägen dit förändras – från strikt reglering till att främja grön innovation, cirkulär ekonomi och ren energi.

Under den senaste mandatperioden har EU:s gröna giv varit ledstjärna i arbetet med att minska utsläppen med 55 procent till 2030. Nu riktas blicken mot nästa mål – 90 procent minskning till 2040 – vilket väntas kräva ett nytt klimatpolitiskt ramverk.

Samtidigt förändras inriktningen: från bindande krav till investeringar i grön industri. I början av den nya mandatperioden lanserades en "ren industriell giv" som syftar till att stärka Europas gröna industrisektor genom satsningar på koldioxidsnål teknik och industristöd.

På energiområdet prioriterar EU gränsöverskridande infrastruktur, elnät, energilagring, effektivisering och digitalisering. Man ser också över regelverken för elnäten för att snabba på utbyggnaden. Frågorna ligger nära Region Östergötlands arbete med att stärka det regionala energisystemet via Energikontoret.

Cirkulär ekonomi och bioekonomi

För att göra den gröna omställningen till en konkurrensfördel för Europa satsar EU på bioekonomi och cirkulära flöden. Ett nytt lagförslag om cirkulär ekonomi är på väg, med syftet att skapa efterfrågan på återvunnet material och sekundära råvaror. En ny bioekonomistrategi ska också presenteras för att locka fler företag till sektorn – särskilt relevant för Region Östergötland, där bio- och miljöteknik är starka områden.

Miljö och biologisk mångfald

Miljöfrågorna förblir högt prioriterade, med fokus på biologisk mångfald och ekosystemens resiliens. EU:s strategi för biologisk mångfald till 2030 stöds av konkreta lagförslag som naturrestaureringslagen och ett direktiv om markhälsa. EU ser nu också över sin lagstiftning i syfte att förenkla regelbördan, särskilt för små och medelstora företag – exempelvis genom minskade rapporteringskrav.