Sammanhållningspolitik

EU:s sammanhållningspolitik syftar till att stärka territoriell, ekonomisk och social sammanhållning mellan regioner, främst genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna som hanteras direkt av regionerna.

Strukturfonderna, det primära verktyget för att genomföra målen inom sammanhållningspolitiken, är den enskilt största posten i EU:s långtidsbudget och står för ungefär en tredjedel av EU:s budget. Inom posten finns bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF+), som Region Östergötland drar nytta av i arbetet med regional utveckling. För Östra Mellansverige, som är en samling av regioner där Östergötland ingår, innebär sammanhållningspolitiken stöd på över 200 miljoner SEK årligen – mer än vad som ges från nationell nivå.

EU:s sammanhållningspolitik är föremål för ständig diskussion

Vi befinner oss just nu i programperioden 2021–2027 och en halvtidsutvärdering presenterades under 2023. I utvärderingen fick sammanhållningspolitiken kritik för att strukturfonderna inte används i tillräckligt stor utsträckning. Det har delvis sin förklaring i att EU-ländernas regeringar innan periodens början kom överens om ett stort ekonomiskt tillskott utöver långtidsbudgeten. Därför har det funnits mycket medel i systemet de senaste åren, öronmärkta för liknande satsningar. Det var även betydande förseningar i programmeringen av medlen som innebar en långsam start på utbetalningen av strukturfonderna.

EU-kommissionen förväntas presentera sitt nya förslag för EU:s långtidsbudget under sommaren 2025. Den totala budgeten för sammanhållningspolitiken förväntas minska, då EU:s nya långtidsbudget måste täcka fler prioriterade områden – exempelvis försvar och migration – samtidigt som medlemsländerna inte är villiga att öka sina avgifter. Inför EU-kommissionens förslag pågår intensiva diskussioner om flera centrala frågor om den framtida sammanhållningspolitikens utformning:

• Huruvida alla regioner, oavsett utvecklingsnivå, fortsatt ska omfattas av stödet.
• Regionernas framtida roll i planering och genomförande, där en ökad centralisering till nationell nivå diskuteras.
• Vilka typer av investeringar som ska prioriteras, samt villkoren för att ta del av medel.
• Minskning av antalet EU-program, där konsensus finns om behovet men inte om vilka program som ska slås ihop eller tas bort.

Region Östergötland driver aktivt påverkansarbete både mot EU-kommissionen (främst via medlemskapet i nätverket CPMR) och mot den svenska regeringen (främst via SKR). När kommissionens förslag presenteras, kommer Region Östergötland tillsammans med andra regioner i Östra Mellansverige att intensifiera sitt påverkansarbete gentemot Europaparlamentet, baserat på en gemensam politiskt antagen position.