Sammanhållningspolitik

Genom olika fonder sker investerar för att förverkliga målen i EU:s sammanhållningspolitik om att minska regionala skillnader och ojämlikheter inom EU.

EU:s regionalpolitik, även kallad sammanhållningspolitiken, är föremål för ständig diskussion

Strukturfonderna, det primära verktyget för att genomföra målen inom sammanhållningspolitiken, är den enskilt största posten i EU:s långtidsbudget och står för ungefär en tredjedel av EU:s budget. Inom posten finns bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF+), som Region Östergötland drar nytta av i arbetet med regional utveckling. Vi befinner oss just nu mitt i programperioden 2021–2027 och en halvtidsutvärdering presenterades under 2023.

I utvärderingen fick sammanhållningspolitiken kritik för att strukturfonderna inte används i tillräckligt stor utsträckning. Det har delvis sin förklaring i att EU-ländernas regeringar innan periodens början kom överens om ett stort ekonomiskt tillskott utöver långtidsbudgeten. Därför har det funnits mycket medel i systemet de senaste åren, öronmärkta för liknande satsningar.

Under programperiodens gång har möjligheten att föra över strukturfondsmedel, bland annat för att uppnå målen i REPowerEU och det nya förslaget STEP (satsningar på strategisk teknologi), lett till diskussioner huruvida medlen ska användas för långsiktiga insatser, vilket är grundtanken, eller för hantering av krissituationer.

Även om effekterna av att använda strukturfonder för att hantera olika typer av kriser än så länge varit marginella, är många kritiska till detta. Användningen av strukturfonderna för insatser som inte är strategiskt långsiktiga är en av huvudfrågorna när det gäller framtidens sammanhållningspolitik.

Andra frågor som diskuteras är vilken finansieringsmodell som ska användas, vad det innebär om och när EU får fler medlemmar samt hur strukturfondsprogrammen ska utarbetas.