Socialpolitik och migration

Intresset för socialpolitik har ökat på EU-nivån under de senaste åren och lanseringen av EU:s sociala pelare är ett tecken på detta. Inom migrationsområdet syftar den nya migrations- och asylpakten till att jämna ut fördelningen av asylansökningar och flyktingmottagande inom unionen.

Socialpolitik och kompetensförsörjning

Huvudansvaret för socialpolitik och kompetensförsörjning ligger inom respektive medlemslands kompetens. Eftersom EU-kommissionen inte kan lagstifta inom dessa politikområden, handlar EU-initiativen främst om utbyte av kunskap, rekommendationer och finansiering av projekt. EU-kommissionen har tidigare tagit fram en europeisk pelare för sociala rättigheter med en tillhörande handlingsplan. Syftet är att säkerställa EU-invånarnas tillgång till bra jobb, rättvisa arbetsvillkor och en god balans mellan arbete och privatliv.

Genom att belysa kompetensförsörjning vill EU-kommissionen säkerställa ett mer motståndskraftigt EU och agera för att den gröna och digitala omställningen inte ska leda till att grupper halkar efter kompetensmässigt. Insatserna hittills har främst handlat om att säkerställa att det finns relevant kompetens som matchar arbetsmarknadens behov.

EU-kommissionen har även tagit fram en jämställdhetsstrategi för år 2020–2025. Strategin fastställer EU-kommissionens viktigaste åtgärder: att stoppa könsrelaterat våld och utmana könsstereotyper, minska könsskillnaderna på arbetsmarknaden, uppnå ett jämställt deltagande i ekonomin, åtgärda löne- och pensionsgapet mellan könen, minska könsskillnaderna inom omsorgen samt uppnå jämställdhet i beslutsfattande och i politiken.

Migration och integration

Under 2020 presenterade den ansvariga EU-kommissionären Ylva Johansson ett förslag på en ny europeisk migrations- och asylpakt. Pakten täcker områdena migration, asyl, integration, gränshantering och samarbete med länder utanför EU.

Överenskommelsen gäller två centrala rättsakter, en reform av ansvarssystemet och gränsförfaranden med uppdaterad asylhantering. Målet har varit att jämna ut fördelningen av asylansökningar och flyktingmottagande inom unionen på ett rättvist sätt. Särskilt utmanande har det varit för medlemsländer med yttre gränser.

Förhoppningen från EU är att proceduren kring asylprövning ska kunna göras redan vid yttre gräns, vilket skulle kunna avlasta länder med ett stort antal flyktingar. Syftet är också att minska antalet personer utan asylskäl som tar sig till EU och underlätta återvändandet för dem som får avslag.