Klimat, energi och miljö

Klimat- och energifrågor har hamnat högt på EU:s agenda där EU:s gröna giv ska leda unionen till klimatneutralitet till 2050. Efter att lagstiftningspaketet Fit for 55, som syftade till att minska utsläppen med 55 procent till 2030, nu i all väsentlighet är färdigförhandlat riktas blickarna mot 2040-målen.

Även om EU har delade befogenheter på klimat-, energi-, och miljöområdet så har EU tagit en allt större och mer aktiv roll inom dessa områden sedan introduktionen av EU:s gröna giv. Det proaktiva ställningstagandet har lett till historiska överenskommelser för att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent senast 2050, men även mötts av kritik från vissa aktörer som menar att EU-kommissionen utökar sina befogenheter på dessa områden.

De senaste åren har klimat-, miljö- och energifrågorna stått i rampljuset på den europeiska arenan, från det stora lagpaketet Fit for 55 till REPowerEU och industriplanen för den gröna given. Den dubbla omställningen genomsyrar i dagsläget nästan alla EU:s beslut.

EU:s gröna giv

EU:s gröna giv syftar till att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, klimatneutral och konkurrenskraftig ekonomi till 2050. Den gröna given innefattar bland annat initiativ om cirkulär ekonomi, livsmedelskedjan, biologisk mångfald och energi. Under 2021 presenterade EU-kommissionen det lagstiftningspaketet Fit for 55 % som ska hjälpa EU att nå målet att minska EU:s växtgashusutsläpp med 55 procent jämfört med 1990 års nivå till 2030.

Paketet berör initiativ inom bland annat energi, bränslen och bioekonomi. Lagpaketet har sedan det presenterades dominerat EU:s dagordning när det gäller klimat- och energipolitik, för att nu vara mer eller mindre färdigförhandlat. Med Fit for 55 bakom sig blickar EU-kommissionen nu mot att uppdatera EU:s klimatlag med ett 2040-mål, som kommer presenteras under nästa mandatperiod. Uppdateringen kan mycket väl leda till ytterligare ett lagpaket i paritet med Fit for 55-paketet.

Miljö och biologisk mångfald

Under 2020 presenterade EU-kommissionen sin strategi för biologisk mångfald 2030. Strategin är en omfattande och långsiktig plan för att skydda naturen och dess ekosystem, och se till att Europas biologiska mångfald börjar återhämta sig senast 2030.

Strategin, som är en del av EU:s gröna giv, konkretiserades ytterligare när EU-kommissionen presenterade de första lagstiftningsinitiativen explicit kopplade till att stärka EU:s biologiska mångfald; naturrestaureringslagen och ett förslag till direktiv om övervakning av markhälsa och resiliens.