Rådet antar slutsatser om den europeiska hälsounionen

Ministerrådet har stakat ut sina fokusområden för framtidens hälsounion. Rådslutsatserna ger stöd för en fortsatt prioritering av hälso- och sjukvårdsfrågorna inom EU.

Den Europeiska hälsounionen lanserades i november 2020 under pågående covid-19-pandemi främst för att göra Europa bättre förberett för att hantera hälsokriser. Utöver målet kopplat till pandemier ska den europeiska hälsounionen på ett generellt plan hjälpa till att skydda européers hälsa och förbättra motståndskraften i de europeiska hälso- och sjukvårdssystemen. Några av de viktiga delarna i hälsounionen är översynen av läkemedelslagstiftningen och det europeiska hälsodataområdet som EU-kontoret tidigare skrivit om. Den 21 juni möttes EU-ländernas hälso- och sjukvårdsministrar för att diskutera hälsounionens framtid under den kommande femåriga mandatperioden.

Under mötet antogs så kallade rådslutsatser, dessa slutsatser är inte bindande utan utgör ett sätt för Rådet att lägga fram sina politiska prioriteringar och uppmana exempelvis EU-kommissionen eller medlemsländerna själva att agera inom ett vissa område. I slutsatserna från den 21 juni uppmanas EU-kommissionen att fortsätta prioritera hälso- och sjukvård och fokusera på ett antal områden där hälso- och sjukvårdssystemet står inför utmaningar. En utmaning är bristen på sjukvårdspersonal och Rådet uppmanar därför till ökade investeringar, fokus på digitala hjälpmedel, kunskapsdelning, samarbete på EU-nivå och till översyn av olika regelverk.

Rådet vill också att fortsatt vikt läggs vid att säkerställa tillgången till läkemedel och medicinsk utrustning. Detta anses viktigt i kampen mot smittsamma sjukdomar, likväl som det är viktigt att motverka desinformation exempelvis gällande vaccination. För att säkra tillgången till läkemedel och medicinsk utrustning vill Rådet se fortsatt arbete med alliansen för kritiska mediciner samt att EU-kommissionen eventuellt föreslår en rättsakt för kritiska mediciner.

I slutsatserna lyfter Rådet att det inom hälso- och sjukvården finns områden som i dagsläget inte hanteras i tillräcklig utsträckning. Rådet vill att prioriterade områden där patienter och samhället har behov inom hälso- och sjukvården bättre behöver identifieras. Därefter kan stöd till dessa prioriterade utmaningar koordineras på EU-nivå. Rådet vill också förbättra EU:s så kallade implementeringsverktyg, det vill säga bland annat den finansiella stöttning som går att få via programmet EU för hälsa. Utöver förbättringen av existerande verktyg ingår etableringen av nya.

Avslutningsvis innehåller rådslutsatserna en uppmaning både till medlemsländer och EU-kommissionen om att främja en hälsosam livsstil för att motverka icke smittsamma sjukdomar så som cancer eller hjärt-kärlsjukdomar. Bland annat vill Rådet att de lagförslag som presenterats under Europas plan mot cancer antas.

Utanför rådslutsatserna, men som en del av Europas plan mot cancer, antog Rådet en rekommendation om åtgärder mot cancer som kan förebyggas med vaccination. Åtgärderna syftar till att öka och övervaka vaccinationstäckningen mot humant papillomvirus (HPV) och hepatit B-virus (HBV). Genom att genomföra vaccinationer mot dessa virus minskar risken avsevärt att en person utvecklar cancer. EU-kontoret har tidigare skrivit om när EU-kommissionen presenterade dessa rekommendationer.