Ungerska ordförandeskapet presenterar sina prioriteringar

Ungern tar över Rådets ordförandeklubba efter Belgien den 1 juli och man gör det under parollen ”Make Europe Great Again”. Nu presenter det ungerska ordförandeskapet sina sju prioriteringar för det kommande halvåret.

Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd roterar halvårsvis mellan regeringarna i de olika medlemsländerna. Det land som innehar ordförandeskapet ansvarar för att leda arbetet i ministerrådet, förutom i frågor om utrikes- och säkerhetspolitik. Varje land som innehar ordförandeskapet tar fram ett antal prioriterade frågor de ämnar fokusera extra på under sin tid som ordförande. Den 18 juni presenterade Ungern sina prioriteringar.

Den första prioriteringen från det ungerska ordförandeskapet är konkurrenskraft, vilket också var en av prioriteringarna under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Ungern anser att EU tappar i konkurrenskraft jämfört med sina globala konkurrenter och avser integrera målet om stärkt konkurrenskraft i alla policyområden. Under ordförandeskapet vill Ungern också anta en ny giv för stärkt europeisk konkurrenskraft. Den prioriterade frågan kommer sannolikt få ytterligare vind i seglen i juli, då den tidigare italienske premiärministern Mario Draghis rapport om EU:s konkurrenskraft presenteras. Rapporten, som följer den så kallade Lettarapporten om den inre marknaden väntas få stor inverkan på EU:s politik.

Ungern vill också stärka den europeiska försvarspolitiken med ett särskilt fokus på försvarsteknologi och försvarsindustrin genom bland annat gemensamma upphandlingar av försvarsmateriel. När det kommer till utvidgning av unionen väljer Ungern att fokusera på länderna på västra Balkan, som ses som nödvändiga för att färdigställa bygget av en europeisk union. Ungern trycker på vikten av att utvidgningsprocessen är meritbaserad, balanserad och trovärdig.

Den fjärde prioriteringen rör migration. Under sin tid som ordförandeland vill Ungern vända blickarna mot den externa dimensionen av migration. Med det menas samarbete med länder utanför EU, både i EU:s gränsområden men även med migranternas hemländer och transitländer på vägen. Ungern vill också stärka EU:s gränsbevakning och lyfter behovet av EU-finansiering för att göra detta.

Sammanhållningspolitiken har varit viktig för att minska regionala skillnader inom unionen men samtidigt finns fortsatt stora skillnader i utvecklingsgrad mellan medlemsländerna enligt de ungerska prioriteringarna. Därför avser Ungern att under ordförandeskapet hålla en strategisk debatt om framtiden för sammanhållningspolitiken och dess roll i att främja konkurrenskraft, jobb och i att hantera demografiska förändringar.

Jordbrukspolitiken har hamnat högre på EU:s agenda på senare tid, inte minste på grund av de protester som setts runt om i Europa det senaste året. Ungern tar upp EU:s jordbrukspolitik som en av sina prioriteringar och vill se ett självförsörjande EU som del av den strategiska autonomin. Under det kommande halvåret vill Ungen att EU:s jordbrukspolitik för nästa långtidsbudget, som börjar gälla efter 2027, diskuteras, med fokus på ett konkurrenskraftigt, krissäkrat och lantbrukarvänligt jordbruk.

Avslutningsvis vill det ungerska ordförandeskapet öka medvetenheten kring de demografiska utmaningar, bland annat på grund av en åldrande befolkning, som finns i Europa. Demografiska utmaningar påverkar EU:s konkurrenskraft och hållbarheten i de offentliga finanserna. Ungern lyfter därför fram den demografiska verktygslådan som EU-kommissionen tagit fram, och som EU-kontoret tidigare skrivit om, som en bra grund för att öka medvetenheten för dessa utmaningar, något Ungern avser arbeta vidare med.