Rådet lägger fram fem prioriteringar för försvars- och säkerhetspolitiken

EU-samarbetets roll inom försvars- och säkerhetspolitiken har stärkts det senaste åren. Under ett rådsmöte beslutade medlemsländerna om fem prioriteringar att arbeta mot.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har frågor om försvar och säkerhet hamnat högre på agendan i EU-samarbetet. Under ett rådsmöte den 28 maj bestämdes fem prioriteringar för försvars- och säkerhetssamarbetet som medlemsländerna uppmanas implementera brådskande.

Först lyfter rådslutsatserna det fortsatta stödet till Ukraina och hur unionen som sådan står fast vid att stötta Ukraina så länge det behövs och så intensivt som det behövs. För att klara de ekonomiska åtaganden stödet innebär ska alla de finansieringsmedel EU har till sitt förfogande användas. Det rör sig bland annat om fonden för bistånd till Ukraina som är en del av den europeiska fredsfaciliteten. I mars anslog Rådet fem miljarder euro specifikt till fonden för bistånd till Ukraina.

Den andra prioriteringen handlar om att säkra tillgången till försvarsprodukter och stärka den europeiska försvarsindustrin. En viktig del är att öka tillgången till både privat och offentlig finansiering för försvarsindustrin så industrin kan förse medlemsländerna med de produkter som behövs.

Rådet lyfter i den tredje prioriteringen vikten av att öka EU:s förmåga att agera med civila eller militära insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. I prioriteringen framgår även att medlemsländerna ska bidra till att EU-kapaciteten för snabba insatser (EU Rapid Deployment Capacity), som kommer bestå av upp till 5 000 trupper med kapacitet inom både land, flyg och på det maritima området, fullt ut kan genomföras till 2025. I rådslutsatserna finns även åtagandet om militär rörlighet 2024 där medlemsländerna åtagit sig att till 2026 bland annat prioritera infrastrukturinvesteringar med dubbla användningsområden (civilt och militärt), underlätta tillståndsgivande för transporter över gränser, ge militären prioriterad tillgång till transportnätverk under kris och konflikt men där det är möjligt även i fredstid samt stärka motståndskraften i transportsektorn, vilket också innefattar cybersäkerhet.

Cybersäkerhet finns även med i det fjärde prioriteringsområdet som handlar om att stäkra både det förebyggande arbetet mot, upptäckten av samt avskräckning och svar mot hybrid- och cyberhot, hot från utländsk informationsmanipulering och inblandning samt annan skadlig verksamhet.

Avslutningsvis prioriteras att partnerskap ska stärkas, fördjupas och expanderas. Här nämns framtagandet av ett strategiskt partnerskap för fred och säkerhet mellan FN och EU. Även vikten av NATO för euroatlantisk säkerhet och stabilitet framförs. Rådet vill att ett nytt implementeringsdokument för EU-NATO samarbete tas fram under 2024 för att stärka EU och NATOS partnerskap ytterligare.

Läs mer

Pressmeddelande om de fem prioriteringarna (consilium.europa.eu). Länk till annan webbplats.