Lettarapporten om den inre marknaden presenterad

Italiens tidigare premiärminister, Erico Letta, har fått i uppdrag att presentera en rapport om framtidens inre marknad. I rapporten presenteras flera åtgärder för att stärka den europeiska ekonomin så som introduktionen av en femte frihet, en stärkt inre marknad på flera områden och ökade finansiella stöd på europeisk nivå.

Den inre marknaden har till olika grad funnits under lång tid men tog till stor del sin nuvarande form med Maastrichtfördraget 1993. 30 år senare under toppmötet den 29-30 juni 2023 beställde EU-ländernas stats- och regeringschefer en rapport om framtidens inre marknad. Den 18 april presenterade den tidigare italienska premiärministern Enrico Letta efter besök i 65 europeiska städer och över 400 möten sina slutsatser om den inre marknadens framtid.

I rapporten konstaterar Letta att EU:s andel av världsekonomin minskat drastiskt de senaste årtiondena men att öppenhet och frihandel är en av unionens största styrkor. Därför, menar Letta, måste den inre marknaden stärkas för att stötta innovation, skydda konsumenternas intressen och främja hållbar utveckling. En första åtgärd som presenteras är introduktionen av en femte frihet för att främja innovation, forskning och lärande. Inom den inre marknaden finns det i dagsläget fyra friheter: Fri rörlighet för varor, tjänster, arbetskraft och kapital. Den femte friheten som Letta föreslår i sin rapport är friheten för undersökning, utforskning och skapande som gynnar mänskligheten utan avvikelser eller gränser och begränsningar. Detta avser mer konkret ett stärkt fokus på forskning och innovation i den inre marknaden. Letta lyfter specifikt sjukvården som ett område som i särskilt stor utsträckning skulle gynnas av introduktionen av den femte friheten, och lyfter i sin rapport det europeiska hälsodataområdet, EHDS, som ett första steg i rätt riktning. För att möjliggöra den femte friheten vill Letta skapa ett europeiskt utbildningsområde för att främja samarbete mellan medlemsländer för att bygga ett motståndskraftigt och inkluderande utbildningssystem. Utöver detta vill Letta också skapa ett Erasmus för alla vilket mer specifikt kommer gälla studenter under 18 år. Letta menar att alla studenter måste få möjlighet att studera i ett annat EU land.

Överenskommelse om ett europeiskt hälsodataområde (EHDS)

För att öka de europeiska företagens konkurrenskraft och inflytande på den globala marknaden menar Letta att företagen måste öka i storlek och att detta måste stöttas. Samtidigt finns en viktig balansgång att gå då Letta också lyfter vikten av att behålla den europeiska modellen med en blandning av stora och små företag. En stor anledning till att EU har halkat efter i konkurrenskraft är bristen på integration inom tre områden menar rapporten. Dessa områden är energi, finansiella tjänster och elektronisk kommunikation. Letta föreslår att den inre marknaden ska stärkas inom dessa tre områden.

Nästa punkt Letta tar upp är de krångliga regelverk som i dagsläget finns där olika nationella skillnader och överlappning mellan olika nivåer kan skapa hinder för europeiska företag. Letta anser att proportionalitets- och subsidiaritetsprincipen är viktiga att ta hänsyn till samtidigt som regleringar på EU-nivå framförallt ska göras i form av förordningar för att harmonisera den inre marknaden. Denna metod kallar Letta för Delors metoden, efter den tidigare Kommissionsordföranden Jacques Delors, och syftar till att maximera harmonisering samtidigt som hänsyn tas till de nationella olikheterna.

Letta lyfter också behovet att stötta den offentliga förvaltningen genom en ny facilitet som stöttar investeringar och reformer inom den offentliga förvaltningen, kallad PEACE. Den nya PEACE faciliteten ska hanteras av en ny kommissionär dedikerad till att stötta den offentliga förvaltningen på nationell och regional nivå.

Omställning, utvidgning och säkerhet

Under det nästkommande årtiondet finns tre strategiska vägval för unionen enligt Lettarapporten. Den rättvisa, gröna och digitala omställningen, utvidgning och säkerhet. För att lyckas med den rättvisa, gröna och digitala omställningen krävs finansiering och Lettarapporten föreslår skapandet av en sparande- och investeringsunion för att hålla privat sparande inom EU och attrahera utomeuropeiska resurser. Rapporten förespråkar också att mer finansiellt stöd bör komma från EU-nivån med hårdare krav på att medlemsländer efterlever statsstödsreglerna.

Letta lyfter i rapporten fram hur tidigare utvidgningar varit framgångsrika för EU och hur en vidare expansion skulle skydda EU:s intressen och välstånd, upprätthålla rättsstatsprincipen och skydda EU:s medborgare från externa hot. En nödvändig förändring enigt Lettarapporten är en översyn av sammanhållningspolitiken. Här lyfts att sammanhållningspolitiken måste implementeras balanserat över hela unionen och att den är en förutsättning för den inre marknaden. Specifikt föreslås skapandet av en solidaritetsfacilitet för utvidgningen där finansiella resurser finns tillgängliga för att underlätta nya medlemsländers inträde i unionen.

När det kommer till säkerhet föreslår Lettarapporten skapandet av en gemensam marknad för försvarsindustrin. Rapporten vill även stärka den inomeuropeiska produktionen av försvarsmaterial genom att offentliga investeringar i materialinköp till försvaret går till europeiska tillverkare.

Avslutningsvis lyfter Letta hur många upplevt att de behöver flytta i enlighet med den fria rörligheten för arbetskraft för att nå framgång. Letta vill att det ska finnas samma förutsättningar oavsett var i unionen du bor och att ingen ska behöva flytta för att leva ett gott liv. Därför lyfts den sociala dimensionen av den inre marknaden. Behovet av en handlingsplan för högkvalitativa tjänster av allmänintresse i alla EU:s regioner, ökat deltagande av små och medelstora företag i den inre marknaden och en permanent medborgarkonferens tas upp som viktiga åtgärder i rapporten.

Vad händer nu?

Rapporten har presenterats både till medlemsländernas stats- och regeringschefer under toppmötet den 17-18 april och till EU-kommissionen. Det är upp till EU:s institutioner i vilken utsträckning de förslag Lettarapporten lägger fram kommer implementeras.

I slutet av juni förväntas en annan tidigare italiensk premiärminister, Mario Draghi, presentera sin mer utblickande rapport om EU:s konkurrenskraft. En fråga som väckt allt mer politiskt intresse i Bryssel givet den europeiska ekonomins svaga tillväxt jämfört med USA och Kina.

Lettarapporten: Much More Than a Market (consilium.europa.eu) Länk till annan webbplats.