Ny asyl- och migrationspakt antagen i Rådet

Rådet har formellt antagit den nya asyl- och migrationspakten. Nu införs bland annat snabbare asylprocesser vid den yttre gränsen och en solidaritetsmekanism.

Arbetet med att uppdatera den gemensamma asyl- och migrationspolitiken har pågått sedan år 2016 då EU-kommissionen presenterade sitt förslag till ett gemensamt europeiskt asylsystem vilket medlemsländerna inte kunde enas om. Under den nuvarande EU-kommissionen hamnade frågan om en ny asyl- och migrationspolitik på den svenska kommissionären Ylva Johanssons bord. Ylva Johansson presenterade sitt förslag till asyl- och migrationspakt i september 2020. Rådet och Europaparlamentet nådde en gemensam överenskommelse i december 2023. Därefter har Europaparlamentet formellt antagit det uppdaterade regelverket och den 14 maj 2024 var det Rådets tur att göra det samma. Totalt antogs tio olika lagförslag varav tre av dessa presenterades för första gången år 2016.

De antagna lagstiftningsakterna innehåller bland annat nya regler för snabbare hantering av vissa asylansökningar vid EU:s yttre gräns. Det innebär att asylsökande från länder med exempelvis få godkända asylansökningar ska få sin ansökan snabbt hanterad vid gränsen utan att migranten släpps in i EU. De nya reglerna innehåller också en solidaritetsmekanism. Mekanismen innebär att andra EU länder måste stötta ett medlemsland med många asylsökande genom exempelvis omfördelning av asylsökande, finansiellt stöd eller på andra sätt genom överenskommelser mellan länderna.

Utöver hanteringen av asylansökningar vid gräns och solidaritetsmekanismen innehåller lagstiftningspaketet ytterligare akter som berör fler områden. Exempel på delar som lagstiftningspaketet innehåller är:

• hanterande av återvändande vid avslag på en asylansökan vid gränshanterade ansökningar
• enhetliga regler för att bevilja skydd
• nya regler för insamling av data om migranter
• en screeningförordning som möjliggör att asylsökande hanteras enligt det förfarande som är lämpligt för dem och
• regler om vidarebosättning och inresa av humanitära skäl.

Om Rådet godkänner det kan medlemsländerna i krissituationen genomföra undantag från vissa krav i asyl- och migrationslagstiftningen. Exempelvis handläggningstider för asylansökningar.

Vad händer nu?

Eftersom både Rådet och Europaparlamentet formellt antagit lagstiftningspaketet återstår endast implementeringen av den nya lagstiftningen på medlemsstatsnivå. Medlemsstaterna har två år på sig att genomföra implementeringen. EU-kommissionen kommer ta fram en gemensam plan för att harmonisera implementeringen av den nya asyl- och migrationslagstiftningen inom unionen.

Läs mer

Pressmeddelande om EU:s nya asyl- och migrationspakt (consilium.europa.eu). Länk till annan webbplats.