Rådet och Europaparlamentet vill stärka EU:s attraktionskraft för nettonollindustrier

Europaparlamentet och Rådet nådde den 6 februari en överenskommelse i rättsakten om nettonollindustrier. Överenskommelsen har som mål att stärka Europas attraktionskraft för nettonollindustrier genom bland annat förenklade regerverk och förbättrad kompetensförsörjning.

För att stärka konkurrenskraften hos den europeiska gröna industrin och som svar på kinesiska gröna ambitioner och amerikanska ”Inflation Reduction Act” lanserade Kommissionen den 16 mars 2023 akten om nettonollindustri, vilket EU-kontoret tidigare skrivit om. Tillsammans med akten om kritiska råvaror och översynen av energimarknaden Länk till annan webbplats., som båda sedan tidigare är färdigförhandlade, utgör akten om nettonollindustri de tre delarna av industriplanen för den gröna given, presenterad av Kommissionen den 1 februari 2023 och som EU-kontoret har bevakat. Den 6 februari nådde Europaparlamentet och Rådet en gemensam överenskommelse om akten om nettonollidustris utformning.

För att uppnå en stark inhemsk produktionskapacitet för nettonollindustrier innehåller akten ett förenklat regelverk som ska bidra till att främja etableringar och investeringar i nettonollteknik. Detta genom att minska den administrativa bördan och förenkla tillståndsprocesser. Vidare kommer akten även främja etableringen av industriella ”valleys” där nettonollindustrier ska samlas och på så sätt öka attraktionskraften för etableringar i dessa områden. Överenskommelsen gör också klart att hållbarhet och motståndskraft ska vara kriterier för vissa nettonollteknologier i offentliga upphandlingar. För att kunna öka etableringen av nettonollindustrier krävs också kvalificerade arbetare och därför kommer nettonollindustriakademier etableras för att öka kompetensen och mobiliteten av arbetare inom den inre marknaden. I överenskommelsen presenteras också målet att EU årligen ska kunna fånga in och lagra 50 miljoner ton koldioxid till 2030. Koldioxidinfångning och lagring är även en viktig del av förslaget till klimatmål för 2040 som EU-kontoret tidigare har skrivit om.

Akten om nettonollindustrier definierar också vilka tekniker som har störst potential för minskade koldioxidutsläpp och på så sätt kan ta del av förenklade tillståndsprocesser. Dessa nettonollteknologier är bland annat land- och havsbaserad vindkraft, solceller, kärnkraft, bränsleceller, batterier och elnätsteknologier. Enskilda medlemsstater har dock möjligheten att inte erkänna ett projekt som strategiskt ifall det aktuella energislaget inte är en del av den nationella energimixen.

Vad händer nu?

Överenskommelsen måste nu antas officiellt av både Europaparlamentet och Rådet innan den kan publiceras i EU:s officiella tidning. Förordningen börjar gälla dagen efter dess publicering i den officiella tidningen.

Läs mer om överenskommelsen i Kommissionens pressmeddelande via denna länk Länk till annan webbplats. eller i Rådets pressmeddelande via denna länk Länk till annan webbplats..