Svenska ordförandeskapet i halvtid

Den 14 december presenterade statsminister Ulf Kristersson EU-ordförandeskapets prioriteringar i riksdagen om säkerhet, resiliens, välstånd och demokratiska värden. Stöd till Ukraina, EU:s långsiktiga konkurrenskraft och klimat- och energifrågor är några av de frågor som präglat den första halvan av svenska ordförandeskapet. Med anledning av att denna milstolpe nåtts följer nedan en kort sammanfattning av arbetet som har förts de första tre månaderna under ledorden säkrare, grönare och friare EU.

Säkerhet – enighet

När det handlar om säkerhet har svenska ordförandeskapet prioriterat såväl fortsatt ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina som ytterligare sanktioner mot Ryssland. Även gemensamma initiativ mot organiserad gränsöverskridande brottslighet har varit på agendan under flera högnivåmöten.

Ekonomiskt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina har drivits på från EU. En givarsamordningsplattform för att samordna stöd till Ukraina lanserades i januari och en ny arbetsgrupp har inrättats för att kartlägga hur frysta ryska tillgångar ska kunna användas i Ukrainas återuppbyggnad. I slutet av februari 2023 antog EU ett tionde sanktionspaket mot Ryssland och arbetet kommer att fortgå i hur Ryssland ska kunna ställas till svars för sina krigsbrott. 20 mars godkändes en upphandling av ammunition som innebär att en miljon enheter ammunition kommer att levereras till Ukraina inom tolv månader.

I EU:s brottsbekämpning har svenska ordförandeskapet kommit överens om att öka möjligheten att använda elektronisk bevisning mot den gränsöverskridande brottsligheten i EU. Senast i mars hölls en konferens om gemensamt förebyggande av människohandel och i slutet av februari belyste Sveriges jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg problematiken med mäns våld mot kvinnor. Svenska ordförandeskapet har syftet att fortsätta bjuda in till politisk dialog och samarbeta i frågor av gemensamt intresse för att stärka säkerheten i EU och motverka den ryska aggressionen mot Ukraina.

Konkurrenskraft

Ordförandeskapets andra prioritering, konkurrenskraft, har präglats av de senaste årens utmaningar i form av finanskris, migrationskris och pandemi, vilket ordförandeskapet menar har satt käppar i hjulen på den långsiktiga planeringen för ett konkurrenskraftig EU.

För att befästa den europeiska konkurrenskraften har man bland annat yrkat på åtgärder för tillväxt och produktivitet, med fokus på digitalisering, handel och innovation, som EU-kommissionen nu i sin tur fastslagit en långsiktig strategi för. Rådet har därtill framarbetat en text om huvuddragen i översynen av den ekonomiska styrningen, vilken till exempel råder om att minska den administrativa bördan för företag samt att tillta investeringar i forskning, utveckling och kompetens. Vidare har man i dialog med Europaparlamentet enats om gröna obligationer, regelverk kring statsskulder och att 2023 blir Europaåret för kompetens, med start 9 maj. Svenska ordförandeskapet kommer fortsatt arbeta för att uppnå målen med den gröna och digitala omställningen samt att uppnå målet om ett friare EU.

Grön omställning och energiomställning

För ett grönare EU har det svenska ordförandeskapet låtit klimat- och energifrågor stå högt upp på agendan. I ljuset av detta kom ministerrådet och Europaparlamentet preliminärt överens om förslag om energieffektivisering, åtgärder för minskade utsläpp inom sjöfart och regler för främjad elektrifiering av transportsektorn. Lagförslagen knyter an till lagpaketet Fit for 55 Länk till annan webbplats., som ska stärka EU:s ambitioner att nå minst 55 procent minskning av utsläpp till år 2030, jämfört med 1990 års utsläppsnivåer.

I mitten av mars enades ministerrådet om en allmän riktlinje om industriutsläpp Länk till annan webbplats.. De nya riktlinjerna ska bidra till minskade utsläpp för industrier och ses som en nyckelfaktor för reglering av föroreningar i industri- och djurhållningsanläggningar, och ska därmed ge ett bättre skydd för människors hälsa.

Fortsättningsvis har frågan om energiförsörjning tagit stor plats på dagordningen. Mot bakgrund av detta lade EU:s energiministrar i slutet av mars fram en allmän riktlinje om det så kallade gasmarknadspaketet Länk till annan webbplats.. Detta i kombination med en rådsöverenskommelse om gasbesparingar för medlemsländerna går likväl i linje med Fit for 55 som ambitionen att minska EU:s beroende av rysk energi. Samma dag nåddes en informell politisk överenskommelse med Europaparlamentet om förslaget om utbyggd infrastruktur för alternativa bränslen Länk till annan webbplats.. Detta omfattar såväl laddnings- och tankningsinfrastruktur för marktransport som för fartygs- och lufttransport.

Under de kommande månaderna kommer ordförandeskapet fortsatt driva på förhandlingarna i de slutliga delarna av Fit for 55-paketet (kartläggning).

Demokratiska värden och rättsstatsprincipen – vår grundval

Demokratiska värden banar väg för sammanhållning i EU. den 23-24 mars genomförde allmänna rådet under svenskt ordförandeskap den årliga rättstatsdialogen. Rättstatsdialogen har genomförts i tre år och har syfte att förbättra den gemensamma förståelsen av rättsstatsprincipen i EU. Dialogen går ut på att granska hur situationen utifrån rättsstatsprincipen ser ut i olika EU-länder. Denna gång var Finland, Slovakien, Belgien, Bulgarien och Tjeckien i fokus. I mars anslöt sig även EU till europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Idag är samtliga EU-länder anslutna till konventionen och den pågående processen syftar till att ansluta EU som union.

Svenska ordförandeskapet i halvtid Länk till annan webbplats.