En europeisk beredskapsunion

En ny strategi framtagen av EU-kommissionen ska skapa en gemensam beredskapsunion inom EU för ökad civil- och försvarsberedskap.

Enligt EU-kommissionen har ökade geopolitiska spänningar och konflikter inneburit ett sämre säkerhetsläge i Europa. Hybridhot, cyberattacker, utländsk informationsmanipulering och påverkansförsök, klimatförändringar och naturkatastrofer ökar enligt EU-kommissionen hotbilden mot EU. Enligt Niinistö-rapporten, som EU-kontoret tidigare skrivit om och som kartlagt behoven inom civil- och försvarsberedskap, krävs en snabb förstärkning av beredskapen mot de växande säkerhetsutmaningarna. För att bättre skydda befolkningen och viktiga samhällsfunktioner har EU-kommissionen presenterat en strategi för en beredskapsunion på EU-nivå. Strategin förespråkar ett proaktivt tillvägagångsätt för att öka beredskapskapaciteten, motståndskraften och säkerheten inom EU. Strategin för beredskapsunionen ligger nära både EU-kommissionens strategi för inre säkerhet, ProtectEU, och vitboken om europeisk försvarsberedskap som vi tidigare skrivit om från EU-kontoret.

Huvudåtgärder och syften i strategin

Strategin för beredskapsunionen omfattar 30 nyckelåtgärder och en handlingsplan för att öka beredskapen i samhället. De övergripande åtgärderna och fokusområdena i strategin är följande:

Skydda Europas viktiga samhällsfunktioner

I strategin vill EU-kommissionen utveckla minimikriterier för beredskap inom viktiga samhällstjänster, såsom sjukhus, skolor, transporter och telekommunikation. EU-kommissionen föreslår också att lagerhållningen av kritisk utrustning och materiel ska stärkas för att öka krisberedskapen. Dessutom vill de stärka klimatanpassningen och säkerställa tillgången till kritiska naturresurser, såsom vatten.

Främja allmänhetens beredskap

EU-kommissionen vill uppmuntra allmänheten att vidta praktiska åtgärder, till exempel att ha lager av viktiga förnödenheter som räcker i 72 timmar vid nödsituationer. Beredskapsundervisning föreslås införas i skolornas läroplaner samt lanseringen av en EU-beredskapsdag.

Säkra gränsöverskridande krishanteringssamordning

För att förbättra integrationen av befintliga EU-krisstrukturer vill EU-kommissionen inrätta ett gemensamt EU-kriscentrum, som ska hjälpa till att koordinera arbete med krishantering.

Stärka det civil-militära samarbetet

I strategin föreslår EU-kommissionen att regelbundna EU-omfattande beredskapsövningar ska genomföras, där väpnade styrkor, civilskydd, polis, säkerhetstjänster, hälso- och sjukvårdspersonal samt brandkår samverkar. EU-kommissionen vill också främja investeringar i teknik och resurser med dubbla användningsområden, som kan användas både civilt och militärt.

Främja kapaciteten för framsyn och framtidsanalys

Genom att utarbeta en övergripande risk- och hotbedömning på EU nivå ska framsynen och framtidsanalysen bli bättre. Det ska hjälpa att förebygga kriser och hot mot EU.

Utöka det offentlig-privata samarbetet

Med hjälp av ett protokoll för nödsituationer, utarbetat i samarbete med näringslivet, vill EU-kommissionen säkerställa snabb tillgång till viktig materiel, varor och tjänster samt skydda kritiska produktionslinjer. I strategin föreslår EU-kommissionen också att en offentlig-privat beredskapsarbetsgrupp ska inrättas.

Stärka samarbetet med externa partner

EU-kommissionen lyfter i strategin upp vikten av fortsatt samarbete med strategiska partners som militäralliansen NATO, särskilt inom områden som militär mobilitet, klimat, säkerhet, teknik, cybersäkerhet, rymden och försvarsindustri.