Vitbok om europeisk försvarsberedskap

EU-kommissionen har presenterat en vitbok om europeiskt försvarsberedskap 2030 som innehåller en ny försvarsstrategi och kartlägger investeringsbehoven. Vitboken lyfter vikten av att EU i det rådande omvärldsläget ska kunna stå för sin egen säkerhet och att upprustning på flera fronter krävs för att uppnå det.

Det spända geopolitiska läget innebär en stor förändring i EU:s säkerhetspolitik. De flesta medlemsstater, europaparlamentariker och EU-kommissionen är överens om att EU framöver måste ansvara för sin egen säkerhet. För att uppnå säkerhetspolitisk suveränitet har EU-kommissionen tagit fram en vitbok om europeisk försvarsberedskap fram till 2030. Vitboken innehåller strategiska bedömningar av omvärldsläget och strategiska partnerskap, analyserar brister i säkerheten och hur dessa kan åtgärdas.

Sju huvudpunkter

Vitboken innehåller sju punkter som EU-kommissionen anser är viktiga för EU:s framtida säkerhetspolitik:

1. En snabbt försämrad strategisk kontext

Europas säkerhetsläge har snabbt försämrats och blivit mer komplext, bland annat i form av det ökade militära hotet från Ryssland och Kina, geopolitisk instabilitet i EU:s grannområden, samt nya typer av hot som cyberattacker, desinformation och sabotage. Samtidigt pågår en global kapplöpning inom teknik och försvar. EU:s beroende av andra länder för kritiska resurser lyfts som en sårbarhet. För att möta dessa utmaningar krävs en mer strategisk och samordnad respons från EU, inklusive ökad investering i säkerhet, teknologi och självförsörjning.

2. Europas beredskap till 2030

EU ska stärka sin försvarsberedskap till 2030 genom att stödja medlemsländerna med investeringar, samordning och gemensamma projekt inom försvarsindustrin. Syftet är att öka avskräckningsförmågan, effektivisera samarbetet och förbättra EU:s försvarskapacitet som komplement till Nato. En ny strategi för krisberedskap kommer att tas fram.

3. Att täcka luckorna

EU:s medlemsländer måste åtgärda kritiska brister i sin militära kapacitet för att kunna hantera framtida hot och konflikter. Bland annat krävs snabbare uppbyggnad av försvarsförmåga, påfyllning av lager och samarbete på europeisk nivå i nära samverkan med Nato. En av luckorna som lyfts är kritiska kapacitetsbrister inom sju områden – från luftförsvar till AI och strategisk infrastruktur. Vidare påpekas fördelarna av samarbete för att minska kostnader och koordinering. Även militär mobilitet, gränsskydd och strategiska lagar av försvarsmateriel lyfts fram. EU-kommissionen vill bemöta delar av bristerna genom ett framtida försvarsrelaterad omnibuspaket, som ska förenkla regler och resursinhämtning för försvarsindustrin.

4. Ökat militärt stöd till Ukraina

EU och medlemsstaterna har sedan februari 2022 gett Ukraina cirka 50 miljarder euro i militärt stöd, vilket varit avgörande för att upprätthålla dess försvar mot Rysslands aggression. Ukrainas försvarsbehov kommer att vara högt långt efter eventuella vapenvilor. Vitboken understryker behovet av en "piggsvinsstrategi": att snabbt stärka Ukrainas avskräckningsförmåga genom ökade vapenleveranser och integration av den ukrainska försvarsindustrin i europeiska försvarsinitiativ.

5. En stark och innovativ försvarsindustri

Den europeiska försvarsindustrin kan inte möta medlemsländernas behov tillräckligt snabbt. EU-kommissionen planerar därför att stärka industrin genom långsiktiga upphandlingar, ökad samordning mellan medlemsländer och förbättrad tillgång till försvarsmateriel. Fokus ligger på att minska beroendet av externa leverantörer, främja teknologisk innovation och stödja små och medelstora företag. För att möta framtida behov krävs investeringar i forskning och utveckling samt att attrahera och utbilda kompetent arbetskraft.

6. Ökade investeringar i försvaret

För att möta EU:s ökade investeringsbehov och bygga en starkare och mer konkurrenskraftig europeisk försvarsindustri föreslås fem åtgärder:

Ett nytt EU-finansieringsinstrument (SAFE) för att stödja medlemsstaternas försvarsinvesteringar.
Flexibilitet i stabilitetsregler för att öka försvarsutgifterna.
Mer flexibilitet i befintliga EU-instrument för att finansiera försvar.
Ökade investeringar från Europeiska investeringsbanken (EIB).
Mobilisering av privat kapital för att stödja försvarsindustrin, särskilt små och medelstora företag.

7. Ökad säkerhet genom partnerskap

Vitbokens sista avsnitt handlar om EU:s internationella säkerhetssamarbete för att hantera globala hot som Rysslands krig i Ukraina, cyberattacker och hot mot rymden och havet. EU betonar vikten av partnerskap med andra länder och internationella organisationer för att stärka Europas försvar, minska beroende av enskilda leverantörer och främja europeisk konkurrenskraft inom försvarsindustrin. EU samarbetar nära med NATO, USA, Storbritannien, Norge, Kanada och andra länder för att utveckla gemensamma försvarsinitiativ. Även samarbeten med länder i Indo- Stillahavsområdet utforskas för att hantera globala säkerhetshot och stärka försvarskapaciteter.