Ny rapport lämnar rekommendationer om EU:s militära och civila beredskap

Finlands tidigare president Sauli Niinistö har skrivit en rapport om EU:s beredskap kopplat till krig, pandemier och klimatförändringarna. Rekommendationerna i rapporten kan påverka arbetet för den tillträdande EU-kommissionen.

Som en konsekvens av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina gav EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, i mars 2024 Finlands tidigare president Sauli Niinistö i uppdrag att skriva en rapport om EU:s beredskap. Rapporten presenterades den 30 oktober och behandlar både det civila och militära området. Niinistö berör behovet av beredskap både mot krig, pandemier och klimatförändringarna och konstaterar att det inte finns något som tyder på att dessa risker kommer försvinna under överskådlig framtid. Samtidigt menar Niinistö att ett mer förberett Europa kan fungera avskräckande mot potentiella angripare och minska effekterna av ett förändrat klimat. Rapporten är uppdelad i nio tematiska områden med ett antal rekommendationer kopplat till varje. Nedan sammanfattas några av dem.

Till att börja med föreslår Niinistö att det genomförs en riskbedömning av alla områden där EU är verksamma. Niinistö vill också se en EU-lag för beredskap med syftet att skapa enhetliga standarder och skapa bättre koordinering, informationsdelning samt en tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan EU, nationell och lokal nivå. På samma spår vill Niinistö se ett utökat mandat för centret för samordning av katastrofberedskap för att skapa en gemensam sektorsövergripande organisation som kan optimera användningen av resurser och infrastruktur.

Niinistö pekar också på risken för brist på kompetens och arbetskraft i de yrken som är avgörande för krisberedskap. För att råda bot på detta föreslås riktade incitament till unga för att söka en karriär i säkerhet, försvar eller blåljusyrken. I rapporten lyfts även vikten av att involvera den privata sektorn i beredskapsarbetet. Informationsutbyte och koordinering mellan privat och offentlig sektor behöver stärkas likväl som genomförandet av gemensamma övningar och simuleringar för att hålla uppe en god nivå av krisberedskap. Niinistö tar också upp behovet av en motståndskraftig industri för nödvändiga produkter, så som flygplan och kommunikationsutrustning, för att kunna bibehålla produktion under kristider. Precis som i Letta-rapporten, vilken EU-kontoret tidigare skrivit om, lyfter Niinistö även betydelsen av en inre marknad för försvarsprodukter. I dagsläget finns för många regulatoriska hinder och politiska avvikelser för den inre marknaden.

På hälso- och sjukvårdsområdet tar Niinistö upp kopplingen mellan klimatförändringarna och en ökad risk för nya smittoämnen samt möjligheterna att ta fram syntetiska smittoämnen, speciellt med hjälp av AI, som något EU behöver förbereda sig på. Niinistö vill skapa en stark ram för att vara redo för och kunna agera mot hälsokriser. Denna ram ska bygga på två redan antagna lagstiftningsakter; förordningen om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och förordningen om en ram för åtgärder som ska säkerställa försörjning av krisnödvändiga medicinska motåtgärder i händelse av ett hot mot folkhälsan på unionsnivå. Den första handlar om övervakning, att tidigt varna om nya hälsohot och hur unionen ska hantera dessa hälsohot. Det behövs enligt Niinistö också en gemensam EU-strategi för lagerhållning. Denna strategi gäller dock inte endast medicinsk utrustning utan också kritiska råmaterial, mat och energi.

Ett förslag som fått stor uppmärksamhet är skapandet av en EU-gemensam säkerhetstjänst. Det finns även ett förslag om att öka rättsvårdande myndigheters tillgång till krypterad data för att motverka spionage, sabotage, terrorism och organiserad brottslighet.

Niinistö vill även att EU ser över var det finns potential för dubbla användningsområden, så kallat dual-use. Ett exempel är transportkorridorer som ska kunna användas för både militära och civila transporter. Längs dessa transportkorridorer menar Niinistö att det ska finnas tillgång till bränsle för militär utrustning. En av de transportkorridorer som pekas ut i den nyligen uppdaterade förordningen om transeuropeiska transportnätverk (TEN-T) går mellan Skandinavien och Medelhavet med en sträcka genom Östergötland.

Avslutningsvis riktar Niinistö blicken mot EU:s nästa långtidsbudget som börjar gälla 2028 och där arbetet med att ta fram nästa budget går in i ett intensivt skede under 2025. Här förespråkar Niinistö en mer flexibel budget för att snabbt kunna svara på oförutsedda händelser. Niinistö vill även att medlen i sammanhållningspolitiken i större utsträckning riktas mot åtgärder som bidrar till beredskapshöjning. Till sist föreslår Niinistö två nya finansieringsprogram, fonden för försvar av Europa och fonden för att säkra Europa. Den första med ett militärt fokus och den andra med ett civilt. Enligt rapporter bör det kommande vitpappret om europeiskt försvar leda vägen för nya finansieringsmöjligheter på EU-nivå. Sett över hela spektrumet av åtgärder föreslås att minst 20 procent av EU:s totala budget ska gå till krisberedskap.

Vad händer nu?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har i uppdragsbreven till de nya kommissionerna hänvisat till att Niinistös rapport ska användas som underlag när nya initiativ utarbetas.