Regeringens position om framtidens sammanhållningspolitik

Sammanhållningspolitiken är viktig för konkurrenskraften i Sverige och dess regioner. Nu har regeringen presenterat sin position om konkurrenskraften i framtiden för EU:s sammanhållningspolitik.

Arbetet med EU:s nästa långtidsbudget pågår för fullt. Den nuvarande budgeten gäller fram till 2027, och därefter ska den nya börja gälla. En av de mest centrala frågorna under förhandlingarna för Region Östergötland är hur sammanhållningspolitiken ska finansieras och utformas i den nya budgetperioden. Sammanhållningspolitiken spelar en avgörande roll för att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU, och den påverkar bland annat regionernas utveckling och fördelningen av EU:s resurser mellan medlemsländer och regioner. Sveriges regering presenterade nyligen sin position i frågan om sammanhållningspolitikens roll i nästa budgetperiod. Konkurrenskraft och innovation lyfts fram som särskilt viktiga områden i positionen.

Regerings övergripande position

Positionen som antagits av regeringen är i huvudsak ett svar på EU-kommissionens halvtidsöversyn av sammanhållningspolitiken, som vi tidigare skrivit om.

Regeringen är positiv till att EU:s sammanhållningspolitik kan användas för att stärka medlemsländernas försvars- och säkerhetsförmåga, i linje med rådets uppmaning om ökade försvarsinvesteringar. Regeringen ser detta som ett viktigt och välkommet initiativ. Samtidigt är regeringen kritisk till flera delar av förslaget från EU-kommissionen:

• För många nya mål: Regeringen menar att det är ineffektivt att införa så omfattande förändringar mitt i en programperiod. Regeringen föredrar istället färre mål och mer fokus på förenklingar.
• Kritik mot ökad EU-finansiering: Regeringen motsätter sig ökad förfinansiering och medfinansiering från EU, samt att taket för omprogrammering av medel tas bort. Detta anses strida mot sunda budgetprinciper och kan leda till negativa prejudikat.
• Stöd till stora företag: Regeringen ifrågasätter att stöd till stora företag ska tillåtas i alla regioner, vilket man menar går emot tidigare beslut.
• Tematiska prioriteringar: Man ifrågasätter behovet av att prioritera områden som vattenresiliens, prisvärda bostäder och energiomställning, utöver det som redan möjliggörs i dagens regler.
• Rättsstatsperspektiv: Förslaget om ökad förfinansiering bedöms som problematiskt ur ett kontroll- och rättsstatsperspektiv, särskilt i ljuset av EU:s villkorlighetsregler kopplade till rättsstatens principer.

Tre huvudbudskap om konkurrenskraft och innovation

Regeringen har tagit fram en specifik position om konkurrenskraftens roll i sammanhållningspolitiken. I den finns tre huvudbudskap för hur sammanhållningspolitiken bör utformas för att bäst gynna innovation och konkurrenskraft:

Sammanhållningspolitiken bör främja konkurrenskraftiga företag och innovationssystem.

Den svenska regeringen anser att EU:s framtida sammanhållningspolitik bör fokusera mer på att stärka innovationsförmågan och konkurrenskraften hos företag, särskilt små och medelstora. För att lyckas med detta behövs fungerande innovationssystem där universitet, forskningsinstitut, näringsliv, offentliga aktörer och finansiärer samverkar. Politiken bör bidra till att forskning omsätts i praktiska lösningar, nya produkter och tjänster – särskilt sådana som är resurseffektiva och stödjer omställningen till en cirkulär och digital ekonomi.

Regeringen menar också att sammanhållningspolitiken måste ge företagen bättre tillgång till exempelvis kapital, rådgivning, testmiljöer och forskningsinfrastruktur. Samtidigt påpekar regeringen att dagens system, med många snäva mål och krav på öronmärkningar, begränsar möjligheten till innovation. Därför ställer regeringen sig positiv till ett mer prestationsbaserat genomförande som uppmuntrar nytänkande och samtidigt minskar den administrativa bördan för både mottagare och myndigheter.

Effektiva insatser möjliggörs genom kraftsamling och samverkan genom bland annat smart specialisering.

Den svenska regeringen betonar att effektiva insatser inom sammanhållningspolitiken kräver kraftsamling och samverkan kring regionala och nationella styrkeområden. Genom samarbete mellan innovationsfrämjande aktörer kan insatser bli mer samordnade och träffsäkra. Regeringen anser att smart specialisering, eller liknande arbetsmetoder, bör ligga till grund för innovations- och företagsutveckling i EU.

För att bättre möta stora samhällsutmaningar förespråkar regeringen även användning av utmaningsdrivna metoder, så kallade "missions". Samtidigt lyfter man vikten av kompetensförsörjning inom styrkeområden, för att minska kompetensgapet i EU.

Internationellt och interregionalt samarbete ses som centralt för att främja innovation, entreprenörskap och förnyelse i hela unionen. Regeringen anser att sådana samarbeten stärker kunskapsutbyte och möjliggör gemensamma investeringar och projekt, särskilt när de bygger på gemensamma utmaningar eller kompletterande styrkor mellan regioner.

Koordinering, synergier och tydlighet mellan EU-strategier, fonder och instrument för ökad hållbar konkurrenskraft.

Den svenska regeringen tycker att EU:s sammanhållningspolitik bör utgå från unionens gemensamma prioriteringar, men samtidigt vara väl samordnad med nationella, regionala och lokala mål. Regeringen välkomnar EU-kommissionens plan på en moderniserad budgetstruktur från 2028 och betonar att ett helhetsgrepp krävs för att stärka EU:s konkurrenskraft.

För att uppnå detta måste synergier mellan sammanhållningspolitiken och andra EU-politikområden – exempelvis de som lyfts i EU:s konkurrenskraftskompass – tas tillvara. Det ska vara tydligt hur olika fonder, program och instrument kompletterar varandra. Regeringen betonar också att samfinansiering mellan flera EU-fonder måste fungera smidigt i praktiken, inte bara på papperet.

Vad händer nu?

EU-kommissionen förväntas presentera sitt förslag för nästa långtidsbudget i juli. Därefter kommer förhandlingar med Europaparlamentet och rådet att påbörjas om förslaget.

Läs mer

Läs mer om regeringens syn på sammanhållningspolitiken (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Läs om positionen budgetutskottet i Europaparlamentet antagit Länk till annan webbplats.

Läs om EU-kommissionens översyn av sammanhållningspolitiken Länk till annan webbplats.