Europeiska revisionsrätten varnar för kvarstående problem med läkemedelsbrist

En ny rapport från Europeiska revisionsrätten visar att EU:s arbete mot läkemedelsbrist ännu inte är tillräckligt. Bristerna drabbar patienter och vården, och riskerar att förvärras utan tydligare regler och bättre samordning.

Bakgrund

Läkemedelsbrist har under flera år varit ett återkommande problem i EU. Enligt rapporten från Europeiska revisionsrätten (ECA) var situationen särskilt svår under 2023 och 2024, då medlemsländerna rapporterade kritisk brist på 136 olika läkemedel. Det handlar både om vanliga varianter av antibiotika, vacciner och andra livsviktiga behandlingar. När alternativ saknas kan konsekvenserna bli allvarliga för både patienter och sjukvård.

Orsaker och utmaningar

Revisorerna konstaterar att systemet för att förebygga och hantera brister är otillräckligt. Det finns varken en heltäckande rättslig ram eller tillgång till tillräcklig information i tid. Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har fått en mer framträdande roll, särskilt under pandemin, men saknar fortfarande befogenheter att agera utanför kriser. Dessutom rapporterar industrin brister ofta för sent och med bristande information.

En grundläggande orsak är sårbara leveranskedjor. Produktionen av till exempel antibiotika och smärtstillande är i hög grad placerad i Asien. När brister uppstår tenderar länder även att bygga upp egna lager, vilket kan förvärra problemen EU-länder emellan när samordning saknas.

En splittrad marknad

Rapporten pekar också på att EU:s inre marknad för läkemedel är fragmenterad. Många läkemedel är endast nationellt godkända och de som godkänts på EU-nivå säljs inte i alla medlemsländer. Skillnader i förpackningar och prissättning försvårar dessutom omfördelning av läkemedel mellan länder. Detta leder till ojämlik tillgång för patienter inom unionen.

Åtgärder på gång

EU-kommissionen har identifierat flera åtgärder, bland annat ett nytt regelverk om kritiska läkemedel (Critical Medicines Act) och förslag till ny läkemedelslagstiftning. Dessa kan på sikt förbättra situationen, men revisorerna varnar för att de inte täcker alla problem, exempelvis behovet av snabbare rapportering av brister eller krav på industrin vid akuta situationer.

Region Östergötland samarbetar med SKR och ett antal svenska regioner för att vara med och forma den nya lagstiftningen om kritiska läkemedel och har kontakt med de lagstiftande institutionerna för att föra fram regionernas syn.