regional-utveckling

Region Östergötland

Regional utveckling

Europaparlamentet klubbar lag om naturrestaurering

Enligt den nya lagen om naturrestaureringen ska 30 % av de livsmiljöer som är i dåligt skick, exempelvis skog och gräsmarker samt sjöar och vattendrag, återställas till 2030. Till 2050 ökar kravet till 90 %. Specifika mål finns för torvmarker, vattendrag och trädplantering.

I en rapport Länk till annan webbplats. från den Europeiska miljöbyrån framgår att 80 % av EU:s livsmiljöer är i dåligt skick. Den nya naturrestaureringslagen, som formellt antogs av Europaparlamentet den 27 februari, har som syfte att återställa livsmiljöer för att säkerställa att naturen fortsatt kan erbjuda livsviktiga tjänster för mänskligt liv. De nya reglerna avser bland annat att öka mängden pollinatörer, minska de befintliga hinder som finns i vattendrag och öka skogarnas biologiska mångfald. EU-kontoret har tidigare bevakat när naturrestaureringslagen antogs i parlamentets miljöutskott. Detta är första gången lagstiftning på EU-nivå behandlar biodiversitet. Förslaget har varit omdiskuterat och flera gånger riskerat att förkastas under lagstiftningsprocessen.

Målen i naturrestaureringslagen är uppdelade i tre delmål. Till 2030 ska 30 % av livsmiljöerna i dåligt skick återställas, till 2040 ska 60 % återställas och till 2050 ska 90 % återställas. De livsmiljöer som är aktuella för återställning är bland annat skog och gräsmarker samt sjöar och vattendrag. Inom jordbruksekosystemet har tre indikatorer tagits fram där förbättring krävs på minst två. Dessa är indexet för fjärilar, andelen jordbruksareal med landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald och lagret av organiskt kol i mineraljordar på åkermark. Utöver detta är ett bra sätt att mäta den biologiska mångfalden indexet för vanliga jordbruksfåglar.

Specifika mål för återställningen av dikade torvmarker har satts upp då detta är ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen från jordbruket. För torvmarker är målen således 30 % till 2030, 40 % till 2040 och 50 % till 2050. Att återställa torvmarker kommer även fortsättningsvis vara frivilligt för jordbrukare och privata markägare. Det införs även en nödbroms ifall återställningen skulle minska jordbruksarealen till sådan grad att livsmedelsförsörjningen skulle hotas. Konkret ska även tre miljarder träd planteras och 25 000 km vattendrag återställas. I urbana områden får inte det inte ske en nettoförlust i landets totala yta av urbana grönområden och trädtäckning i stadsområden.

Medlemsländerna ska anta egna nationella restaureringsplaner där de i detalj beskriver hur målen ska uppnås.

Vad händer nu?

Förordningen har nu antagit av Europaparlamentet. Detsamma behöver göras av Rådet innan förordningen kan publiceras i EU:s officiella tidning och träda i kraft.

Läs mer om Europaparlamentets beslut gällande naturrestaureringslagen i pressmeddelandet via denna länk Länk till annan webbplats..

Läs mer om naturrestaurering på Rådets hemsida via denna länk Länk till annan webbplats..

Kontakt

Hugo LindahlInformationsansvarig, EU-kontoret (Information officer)Enheten för internationell samverkan