EU:s nya biodiversitetslag: En nyckelkomponent i riktning mot att återställa 30% av land- och havsområden före 2030

Förhandlare från EU-länder och Europaparlamentet enades den 9 november om en ny lag för att återställa minst 20% av Europas land- och havsområden före 2030 och alla ekosystem som behöver återställas före 2050. Det är den första europeiska lagen som går utöver naturvård för att aktivt återställa ekosystem och därmed försöka vända den drastiska nedgången av många europeiska livsmiljöer.

"Tillståndet är alltmer dramatiskt: EU:s natur och biologiska mångfald är i fara och behöver skyddas," sade Teresa Ribera, Spaniens minister för ekologisk övergång, som representerade de 27 EU-länderna i förhandlingarna.

Lagen Länk till annan webbplats. är central i EU:s övergripande Biodiversitetsstrategi för 2030 och förväntas spela en avgörande roll i EU:s arbete kring att nå det internationella målet att återställa 30% av både land- och havsområden före 2030. Genom att fastställa konkreta återställningsmål och föreskriva åtgärder för att skydda och främja biologisk mångfald. Lagen kommer att hjälpa medlemsländerna och andra intressenter inom EU att uppnå antagna mål, då en enhetlig och kraftfull strategi för att möta utmaningarna med att bevara och stärka naturens mångfald över hela unionen blir obligatoriskt.

Huvudpunkter från lagen

• Lagen riktar in sig på specifika ekosystem – skogar, jordbruksmark, stadsområden samt sötvatten- och marina miljöer – med fokus på att förbättra mångfalden av pollinerare.
• I skogar måste EU-länder vidta åtgärder för biologisk mångfald, inklusive att främja positiva trender för fågelpopulationer och mängden död ved.
• I stadsområden strävar man efter ingen nettoförlust av grönområden och trädtäckning före 2030, om inte redan 45 % grönområde finns.
• EU-länder måste identifiera och avlägsna hinder för minst 25 000 km fritt flytande floder före 2030.
• Jordbruksåtgärder som säkerställer bland annat en positiv trend vad gäller andel av jordbruksmark som har höga biodiversitetsegenskaper och lagret av organiskt kol på jordbruksmark. Lagen inför även en nödbroms för åkermarksmål som påverkar livsmedelssäkerhet eller produktion.
• Sättning av mål för att återskapa våtmarker (30 % före 2030, 40 % före 2040 och 50% före 2050), med flexibilitet för kraftigt påverkade länder och ingen direkt skyldighet för jordbrukare.

Inom två år från det att lagen träder i kraft kommer EU-länderna behöva utarbeta nationella återställningsplaner som beskriver åtgärder för att återställa förstörda ekosystem fram till juni 2032. Dessa planer kommer att fungera som vägledande dokument och ska innehålla konkreta åtgärder för att främja återhämtningen av naturliga livsmiljöer. Dessutom är övervakning och rapportering av framsteg nödvändiga för att säkerställa att återställningsinsatserna följs upp och utvärderas regelbundet.

Lagen har varit föremål för en het kampanj som forskare kritiserade för att sprida desinformation. Tidigare i år undertecknade över 6 000 forskare ett öppet brev där de kritiserade motståndarna till lagen för att motsäga fakta etablerade av forskningen. Den provisoriska överenskommelsen markerar slutet på den intensiva debatten som naturrestaureringslagen har orsakat, något som EU-kontoret har skrivit om tidigare Länk till annan webbplats.. Den godkända lagen måste fortfarande officiellt signeras av Europaparlamentet och de 27 EU-länderna, och det återstår att se om tillräckligt många från EPP stöder det slutliga avtalet för att få det att bli lag.