EU:s klimatvetenskapliga råd rekommenderar minst 90 procent nettonollutsläppsminskning i EU:s nya klimatmål för 2040

Efter två år av intensiva förhandlingar är nu EU:s stora klimatpaket Fit for 55, som ska minska unionens utsläpp med 55 procent till 2030 (jämfört med 1990 års nivåer), nästan i hamn. I samband med att EU börjar blicka förbi ambitionerna för 2030 har EU:s klimatvetenskapliga råd, även kallat EU:s klimatpanel, gjort en rapport med rekommendationer för 2040.

I rapporten Scientific advice for the determination of an EU-wide 2040 climate target and a greenhouse gas budget for 2030-2050 Länk till annan webbplats. gjorde den europeiska vetenskapliga rådgivande nämnden för klimatförändringar Länk till annan webbplats. en bedömning av de senast tillgängliga vetenskapligt grundade scenarierna för utsläpp av växthusgaser. Resultaten belyser ett brådskande behov av ambitiösa åtgärder för att ta itu med klimatförändringarna för att uppnå klimatneutralitet i EU till 2050, i linje med målen i Parisavtalet och EU:s klimatlag. I rapporten beskrivs även möjliga vägar och politiska val för att uppnå nödvändiga utsläppsminskningar. Region Östergötlands EU-kontor har tidigare skrivit om ett samråd om klimatambitioner för 2040 Länk till annan webbplats., där aktörer har kunnat delge sina synpunkter om kommande klimatmål för EU.

Forskarna i klimatpanelen beräknar att EU under perioden 2030-2050 kan släppa ut högst 11–14 gigaton koldioxidekvivalenter för att respektera Parisavtalets 1,5-gradersmål. För att hålla sig inom den gränsen bör EU enligt rapporten sträva efter nettoutsläppsminskningar på 90-95 procent till 2040, i förhållande till 1990 års nivåer. Dessa minskningar anses nödvändiga för att mildra klimatriskerna och uppnå en hållbar framtid.

För att identifiera genomförbara utsläppsminskningar i EU till 2040 ombads forskarsamhället att lämna in uppgifter om utsläppsvägar samt råd om mål och vägledande budgetar för EU:s växthusgasutsläpp under 2030-2050. Panelen analyserade över tusen vägar fram till 1,5-gradersmålet och valde bort de som var minst realistiska, sett till bland annat tekniska lösningar och miljörisker.

Enligt rapporten uppvisade de bedömda scenarierna flera gemensamma drag. En anmärkningsvärd aspekt är den betydande rollen för utbyggnaden av vind- och solenergi, i kombination med elektrifiering av energianvändningen och uppskalning av fossila bränslealternativ som vätgas. Panelen övervägde även scenariernas genomförbarhet, inklusive miljörisker och utmaningar som är förknippade med snabb uppskalning av grön teknik, såsom solceller, vindkraft och vätgasenergi.

Analysen belyser även många fördelar med att minska beroendet av fossila bränslen och naturresurser. Förutom att minska EU:s beroende av import av fossila bränslen, och därmed öka dess energisäkerhet, gynnar denna omställning EU-medborgarnas hälsa och välbefinnande genom förbättrad luftkvalitet. Den kan också minska vattenbristen och leda till bättre naturskydd. För att förverkliga dessa fördelar krävs dock noggrann planering på europeisk, nationell och lokal nivå, med inkluderande beslutsfattande, engagemang med intressenter, säkerställande av jämlikhet och rättvisa samt katalysatorer för innovation och bredare kapacitetsutveckling. Vägar som kombinerar denna teknikuppskalning med effektivitetsvinster, bedömer nämnden, kan leda till en nästan fullständig utfasning av fossila bränslen i EU:s energisektor till 2040.