Hållbarhetsmål en naturlig del av regional utveckling

Under projekttiden har det vuxit fram ett bra samtalsklimat om hållbar regional utveckling, bland annat i en lärprocess för kommunala och regionala utvecklingsledare.

– Det har skett en tydlig förflyttning under de här åren. Vi har gått från att utifrån försöka få in hållbarhetsarbetet i verksamheten, till att hållbarhet blivit en självklar del av arbetet, säger Peter Karlsson, strateg inom samhällsplanering och projektledare.

Det regionala projektet har pågått under tre år fram till maj 2023. Det har varit en del av den nationella satsningen Vägar till hållbarhet, som samordnas och finansieras av Tillväxtverket.

I Östergötland har flera regionala aktörer samverkat för att lyfta fram viktiga samhällsutmaningar till fördjupad analys och samtal. Deltagarna har prövat hur nya, förändrade arbetssätt kan göra arbetet bättre, och de har tittat på hur hållbarhet finns med som resurs i de sex prioriterade utvecklingsområden som lyfts fram i den regionala utvecklingsstrategin.

Regionala hållbarhetskompasser har tagits fram, som en hjälp att hålla kvar riktningen mot hållbarhet. Kompasserna gör det lättare att integrera målen i Agenda 2030 i den verksamhet man arbetar med.

Hållbarhetsarbetet ska vara något som skapar mervärden i den verksamhet man arbetar med, inte en ny extra resurskrävande uppgift.

– Det har varit viktigt att utgå från de 17 globala målen och från tanken om att dessa är odelbara och kopplade till varandra. Att den regionala utvecklingsstrategin nu har integrerats med de globala målen har gjort att vi pratar mer om hållbar regional utveckling som helhet, och mindre om Agenda 2030 som något för sig, säger Peter Karlsson.

Erfarenheter och insikter från projekttiden kommer att vara en fortsatt del av arbetet med hållbar regional utveckling och en framtida uppdatering av den regionala utvecklingsstrategin.

Text: kommunikationsenheten