Ny granskning pekar på utmaningar för EU:s försvarsberedkskap

Europeiska revisionsrätten (ECA) bedömer i en ny granskning att EU:s mål om försvarsberedskap till 2030 blir en utmaning att nå. Granskningen lyfter samtidigt fram både risker och möjligheter för Europas försvarspolitik.

ECA har granskat utvecklingen av EU:s försvarspolitik sedan 2020 och enligt granskningen har fokus gradvis flyttats från att hantera enskilda kriser till att stärka den långsiktiga försvarsberedskapen och samarbetet mellan medlemsländerna.

Ökade investeringar skapar möjligheter

Granskningen visar att det försämrade säkerhetsläget har lett till ökade försvarsinvesteringar inom EU. Enligt revisionsrätten har detta skapat möjligheter att stärka Europas försvarsindustri, öka produktionen och stimulera innovation.

Revisionsrätten lyfter även fram att nya former av samarbete mellan medlemsländerna utvecklas och särskilt pekas samarbeten inom försvarsindustrin och partnerskap med Ukraina ut som områden med potential att stärka Europas försvarsförmåga.

Fortsatta utmaningar för försvarsberedskapen

Samtidigt pekar revisionsrätten på flera hinder som kan göra det svårt att nå målet om försvarsberedskap till 2030.

Enligt granskningen finns fortfarande problem kopplade till splittrade nationella system, begränsad produktionskapacitet inom industrin och bristande samordning mellan olika finansieringsinstrument. Revisionsrätten varnar också för att investeringar riskerar att överlappa varandra eller lämna viktiga behov utan finansiering.

Vidare lyfts fortsatt beroende av externa leverantörer, flaskhalsar i leveranskedjor och tillgång till kompetens fram som utmaningar.

Komplex styrning och ökad lånefinansiering

Granskningen pekar även på att styrningen av EU:s försvarspolitik blir allt mer komplex. Enligt revisionsrätten ökar risken för otydligt ansvar när många olika organ och finansieringsinstrument är involverade.

Revisionsrätten lyfter också att EU i ökande grad använder lån och lånebaserade instrument för att finansiera försvarssatsningar. Detta kan enligt granskningen innebära utmaningar för den långsiktiga ekonomiska hållbarheten.