Europeiska revisionsrätten lyfter brister i EU-kommissionens långtidsbudgetförslag

EU-kommissionen vill förenkla hur resultat följs upp i EU:s budget. Men Europeiska revisionsrätten menar att det nya förslaget riskerar att bli otydligt och svårt att använda. I sin granskning lyfter revisionsrätten flera brister som behöver åtgärdas.

EU:s institutioner arbetar just nu med att ta fram ett nytt gemensamt resultatramverk för den nya långtidsbudgeten. Syftet är att göra det enklare att följa upp hur EU-medel används och vilka resultat som faktiskt uppnås. Europeiska revisionsrätten har granskat förslaget och presenterat sina viktigaste slutsatser.

Otydliga mål och svaga indikatorer

Revisionsrätten konstaterar att flera delar av ramverket är otydligt utformande. Insatsområderna överlappar varandra och många indikationern mäter administrativa steg, som att en strategi antas eller struktur inrättas, snarare än att faktiska resultat. Revisionsrätten konstaterar dessutom att det saknas tydliga metoder för hur referensvärden och målnivåer ska bestämmas.

En av de stora bristerna är att förslager helt saknar effektindikatorer vilket kommer att försvåra utvärderingar och analyser.

Risk för överskattad miljö- och sociala resultat

EU-kommissionens budgetförslag innehåller uppskattningar av hur stor del av budgeten som bidrar till miljö- och sociala mål. Enligt Revisionsrätten bygger flera av dessa uppskattningar på antagande snarare än faktiska utgifter, vilket innebär en risk att EU:s insatser på dessa områden framstår som större än de egentligen är.

Bristande kontroll och otydlig rapportering

Revisionsrätten lyfter kanske den skarpaste kritiken mot att EU-kommissionen förlitar sig mer på de nationella kontrollsystemen än tidigare, något som Revisionsrätten flera gånger identifierat som bristande. Dessutom lyfter dem också att kontrollen av rapporterad information är otillräcklig. Till skillnad från återhämtningsfonden, som skapades för att stötta den europeiska ekonomin i samband med coronapandemin, skulle EU-kommissionen inte behöva kontrollera milstolpar och mål innan utbetalningar görs. Den ökade budgetenfelxibiliteten saknar tillräckliga gränser vilket riskerar att göra det svårt att följa pengarna från EU-kassan till slutmottagaren.

Förslaget innebär dessutom att de tidigare kärnindikatorerna tas bort. Det gör att medlemsstaterna inte längre rapporterar på samma mått, vilket försvårar jämförelser och sammanställningar på EU-nivå. Även kraven på innehåll i den årliga resultatsrapporten är otydligt beskrivna och det finns en risk att informationen som idag finns i sektorsspecifika rapporter missas.

Sammanfattningsvis så välkomnar Revisionsrätten ambitionen att förenkla och samordna EU:s resultatrapportering, men bedömer att det nuvarande förslaget har betydande svagheter. De menar på att förenkling på EU-kommissionsnivå riskerar att inte nå fram till de faktiska stödmottagarna så som regioner, kommuner, företag jordbrukare. Utan tydligare indikatorer, bättre metoder och starkare kontroller riskerar ramverket att mäta aktiviteter snarare än faktiska effekter.

Vidare läsning

Revisionsrättens rapport/ åsikter om budgetförslaget (eca.europa.eu) Länk till annan webbplats.