En ny strategi för EU:s inre marknad

EU-kommissionen har tagit fram en ny strategi för en fortsatt integration av den inre marknaden och förbättrad konkurrenskraft. Målet är att underlätta den gränsöverskridande handeln och investeringarna inom EU och att hjälpa företag att växa.

EU:s inre marknad spelar en nyckelroll i unionens samarbete. Med 26 miljoner företag och 450 miljoner konsumenter står Europa för 18 procent av den globala ekonomin och är därmed näst störst i världen efter USA. Enligt EU-kommissionen har den inre marknaden ökat EU:s BNP med 3-4 procent och bidragit med 3,6 miljoner jobb sedan den skapades för över 30 år sedan. Enligt kommissionen skulle en fortsatt integration och harmonisering av den inre marknaden dubbla dessa siffror.

På begäran av det Europeiska rådet har kommissionen nu lagt fram en ny strategi för att skapa en enklare, smidigare och starkare inre marknad. Huvudpunkterna är att minska hinder som hämmar handeln och investeringar, underlätta för tjänstesektorn, stödja små och medelstora företag, förenkla regelverk och främja digitaliseringen.

Undanröja hinder

På sikt vill EU-kommissionen undanröja samtliga barriärer som hindrar den fria rörligheten och konkurrenskraften på den inre marknaden, men fokuserar i sin nya strategi på de tio mest skadliga brister: :

Svårigheter för företag att etablera sig på den europeiska marknaden,
Ett komplext EU-regelverk,
Medlemsländernas bristande egenansvar,
Begränsat erkännande av yrkeskvalifikationer
Avsaknad av gemensamma standarder
Fragmenterade förpackningsregler,
Bristande produktöverensstämmelse,
Restriktiva och olikartade nationella regler för tjänster,
Betungande regler för utstationering av arbetstagare i lågrisksektorer,
Ogrundade territoriella utbudsbegränsningar som leder till höga konsumentpriser.

En nytändning för Europas tjänstesektor

Tjänster utgör den största delen av EU:s ekonomi, men på senare tid har den gränsöverskridande handeln stagnerat. För att ge sektorn ny dynamik föreslår EU-kommissionen en moderniserad lagstiftning för bygg- och posttjänster. Industrirelaterade tjänster som installationer, underhåll och reparationer ska underlättas. Utöver det vill kommissionen stötta medlemsstaterna i att befria handelstjänster från onödig reglering.

Stödja utveckling och tillväxt hos små och medelstora företag

För att främja de små och medelstora företagens (SME) tillväxtmöjligheterna föreslår EU-kommissionen en ny definition, SMC (små midcap-företag), för bolag med 250 – 750 anställda. I nuläget omdefinieras SME som stora företag så fort personalstyrkan överstiger 250 personer, vilket medför en större administrativ börda och kan avskräcka företag från att växa. Tanken med SMCs är att de ska få behålla några av fördelarna som mindre företag har. EU-kommissionen vill dessutom införa en digital identifikation för små och medelstora företag, så kallade ”SME IDs”, för att göra det enklare att verifiera företags storlek. Slutligen ska företagens gränsöverskridande handel stöttas genom ett nätverk av företrädare för små och medelstora företag (SME Envoy Network).

Förenkla regler och göra digitalisering till standard

EU-kommissionen vill förenkla den inre marknaden genom förenklingar av existerande regelverk. Tanken är att minska företagens administrativa börda genom olika förenklingspaket, så kallade omnibuspaket. Ett fjärde sådant har lanserats i kombination med inre marknadsstrategin och har målet att minska administrativa kostnader för företag i EU med 400 miljoner euro. Företagen ska framövertill exempel kunna använda digitala handlingar för att påvisa efterlevnad av regler i bland annat produktlagstiftning och produkatanvisningar.

Förbättra det gemensamma ansvaret för den inre marknaden

EU-kommissionen vill att medlemsstaterna tar större politiskt ansvar för den inre marknaden och föreslår därför att varje land ska utse en så kallad sherpa för den inre marknaden, vilket är en företrädare på hög nivå. Sherpan ska övervaka tillämpning av EU-regler i medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska även förebygga hinder på den inre marknaden genom att se till att nationella lagförslag är proportionerliga mot EU-regler och mål.