Arbetet med EU:s nästa långtidsbudget påbörjas

EU-kommissionen har nu påbörjat arbetet med att ta fram ett förslag till EU:s nästa långtidsbudget (MFF). I sitt meddelande ”Road to MFF” lägger EU-kommissionen ut prioriteringar för budgetens utformning , ett led i detta arbete är även att EU-kommissionen nu bjuder in intressenter till dialog via ett antal samråd.

I nuläget består EU:s budget av en årlig budget och en långtidsbudget, den så kallade fleråriga budgetramen (MFF). Långtidsbudgeten ger förutsägbarhet för EU:s utgifter och löper i minst fem år och fastställer de maximala beloppen för olika politikområden. Den nuvarande budgeten har löpt sedan år 2021 och gäller fram till 2028. Den nuvarande långtidsbudgeten utökades under pandemin genom NextGenerationEU, ett låneprogram med målet att återstarta EU:s ekonomi efter Covid-19 pandemin. Under en halvtidsöversyn 2024 lades även extra medel in i budgeten för att kunna hantera utmaningar som kriget i Ukraina, migration och externa relationer. Inom ramen för nästa långstidsbudget ska återbetalningen av dessa lån påbörjas. Det har därför blivit en stor debatt på alla nivåer inom EU över hur den nya budgeten ska utformas för att både säkerställa hållbarhet och stabilitet över tid, långsiktiga prioriteringar och möjliggöra snabb krishantering.

EU-kommissionen har nu påbörjat arbetet med att ta fram ett förslag till ny långtidsbudget och ett led i det här arbetet är dels prioriteringarna som nu presenterats i meddelandet ”Road to MFF” och även att EU-kommissionen nu bjuder in intressenter till dialog via de samråd som presenterats.

I meddelandet beskriver EU-kommissionen vilka utmaningar nästa budget kommer behöva hantera, och vilka prioriteringar som behöver göras inom EU-samarbetet i framtiden – den nya långtidsbudgeten ska vara enklare, mer flexibel, specifikare och ha större genomslag. I dagsläget är mer än 90% av medlen förprogrammerade innan programperioden (budgetperioden) börjar, vilket EU-kommissionen inte vill att den framtida budgeten ska vara. Det tar enligt EU-kommissionen för lång tid att programmera om medel för kriser eller andra snabbt uppkomna händelser eller möjligheter som kräver EU-medel. Dessutom vill EU-kommissionen att budgeten ska bli mindre styrd av olika finansieringsprogram och istället bli mer synergi-fokuserad, där snarlika finansieringskällor kopplas samman. Överlag vill EU-kommissionen också se att finansieringsmedel blir mer resultatfokuserade, vilket skulle innebära att de får större inflytande över EU-medel. Finansiering skulle då baseras mer på uppvisade resultat, genom exempelvis reformer eller investeringar, istället för planer.

För att uppnå målen i sitt ramverk i EU:s nästa långtidsbudget föreslår EU-kommissionen att varje medlemsstat ska ha en nationell plan i budgeten med nyckelreformer och investeringar som planeras. Planen ska tas fram genom samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter. Även en europeisk konkurrensfond föreslås, som kan investera i strategiskt viktiga sektorer och kritisk teknologi. Vidare vill EU-kommissionen omstrukturera finansieringen av externa åtgärder för att göra dem effektivare, mer målinriktade och bättre anpassade efter strategiska intressen. Slutligen skriver EU-kommissionen att de också vill införa ytterligare skyddsåtgärder för beskyddandet av rättsstatsprincipen. EU-kommissionen vill också modernisera intäktskällorna för att möjliggöra den nya budgeten.

Medborgare och andra intressenter bjuds in av EU-kommissionen att tycka till om den nya budgeten i samråd. EU-kommissionen har nu lanserat sju samråd med olika perspektiv på budgeten för att få inspel i arbetet med nästa långtidsbudget med syfte att få igång diskussionerna, bland annat en om hur EU-medel ska fördelas till medlemsstater och regioner. Även en medborgarpanel på 150 européer kommer att samlas för att debattera budgeten.

De sju samråden har följande rubriker:

Genomförande av EU-finansiering med EU:s medlemsländer och regioner
EU-finansiering för konkurrenskraft
EU-finansiering för externa åtgärder (utrikespolitik)
EU-finansiering för gränsöverskridande utbildning och solidaritet, ungdomsfrågor, medier, kultur, kreativa sektorer, värden och civilsamhället
EU-finansiering för civilskydd, beredskap och krishantering
EU-finansiering för den inre marknaden och samarbete mellan nationella myndigheter
Prestandan av EU:s långtidsbudget

Region Östergötlands arbete

Region Östergötland har i nuläget inte en position specifikt om EU:s nästa långtidsbudget. Däremot har Region Östergötland en position avseende EU:s framtida sammahållningspolitik (regionalpolitik) som idag under programperioden 2021-2027 utgör c:a en tredje del av EU:s totala långtidsbudget (MFF). Positionen har tagits fram tillsammans med de andra regionerna i Östra Mellansverige (ÖMS) samarbetet. ÖMS består utav Östergötland, Örebro, Västmanland, Uppsala och Södermanland. För ÖMS är sammanhållningspolitiken en av de viktigaste punkterna i framtidens budget.

ÖMS position har följande huvudbudskap:

Tydligt strategiskt ramverk
Långsiktighet som grundfundament för sammanhållningspolitiken
En sammanhållningspolitik för alla EU:s regioner
Ökat regionalt inflytande
Balanserat fokus på industri och EU:s globala konkurrenskraft
Ökade synergier mellan sammanhållningspolitiken och EU:s forsknings- och innovationspolitik
Vikten av regional förankring i genomförandet av Interreg-programmen

Vad händer nu?

Region Östergötland och resten av ÖMS-regionerna, tillsammans med övriga intressenter, har nu möjligheten att föra fram sitt perspektiv genom samråden som EU-kommissionen bjudit in till. Samråden är öppna fram till 7 maj 2025.

Europaparlamentet kommer inom en snar framtid att presentera , där de kommer lägga fram vad de anser är viktigt inför nästa långtidsbudget. Även andra institutioner, som Europeiska regionkommittén (CoR), Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESC) och Europeiska revisionsrätten (ECA) kommer komma med egna positioner i debatten. EU-kommissionen kommer slutligen presentera det formella förslaget för nästa långtidsbudget i juli senare i år, varpå förhandlingarna mellan institutionerna kommer påbörjas.