EU:s handlingsplan för militär rörlighet utvärderas

EU:s förmåga att mobilisera militära resurser över hela unionen är ett utvecklingsområde i fokus. Enligt en första utvärdering går det inte lika snabbt som planerat på grund av brister i utformningen och hinder på vägen.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 observerade både medlemsstaterna och EU-kommissionen snabbt att de militära förmågorna inom unionen behövde stärkas. Även om försvar egentligen är en kompetens som medlemsstaterna själva ansvarar över har nu har allt fler börjat förespråka ökat samarbete inom EU på området. En av aspekterna som man identifierat för utökat samarbete är att utveckla transportnätet för mobilisering av militära resurser över landsgränserna. En av de första handlingsplanerna till följd av kriget blev rådet och Europaparlamentets gemensamma meddelande ”Handlingsplanen för militär rörlighet 2.0”. Förslaget har legat till grund för utvecklingen av militära transportleder i flera år, men har nu genomgått en revision av Europeiska revisionsrätten. Syftet med rapporten är att ge underlag för framtida utvecklingen av området.

I sin rapport har Europeiska revisionsrätten besökt sju länder och genomfört besök hos relevanta projekt och intervjuat personal som arbetar med utvecklingen av militära transportleder. I handlingsplanen har fyra pelare legat till grund för arbetet. I revisionen har arbetet med varje enskild pelare utvärderats

Handlingsplanens fyra pelare

1.Multimodala korridorer och logistiska nav

Det inkluderar investeringar i transportinfrastruktur som har dubbla användningsområden; både civila och militära. Även studier för hur framtida projekt ska kunna integrera och underlätta transportkedjor ingår.

2.Stödåtgärder för lagstiftning

Denna pelare syftar till att man ska göra det lättare med administrativa processer kopplade till gränskorsningar, exempelvis tullogistik.

3.Motståndskraft och beredskap

Innefattar åtgärder för att skydda transportinfrastruktur från hybridhot, såsom cyberattacker. Även energieffektivitet och klimatresiliens ingår i pelaren.

4.Partnerskapsdimensionen

Pelaren handlar om hur samarbete ska ligga till grunden för arbetet. Främst är det med NATO, och andra strategiska partners.

Revisionens tre utgångsfrågor

Europeiska revisionsrätten har utgått ifrån tre frågor för att styra sin utvärdering av handlingsplanen:

Är styrningen av åtgärder för militär rörlighet och utgifter i EU tydlig och finns det lämpliga arrangemang för ansvarsskyldighet?

Bidrar utformningen av handlingsplanen till det övergripande målet om ett väl sammanlänkat nätverk för militär rörlighet med kortare reaktionstider?

Är handlingsplanen på väg att uppnå sina mål för var och en av de fyra pelarna?

Revisionens slutsatser

Revisionsrapporten finner att handlingsplanen inte skapats med en stabil grund och antagligen något förhastat som reaktion på den fullskaliga invasionen av Ukraina. Resultaten av projekten som inletts under handlingsplanen bedöms ha haft varierade resultat. Europeiska revisionsrätten menar att projekten, som varit i stor skala och på kort varsel, på vissa håll haft effektiv implementering. I flera fall har dock endast delar av projekt genomförts eller i värsta fall inte påbörjats alls. Ett problemområde som påpekats i handlingsplanen är bristen på uppföljning av projekten. Exempelvis har vissa projekt inte haft någon tidsbegränsning och ingen bestämd tidpunkt för utvärdering. Dessutom påpekar revisionen att det saknas något organ i EU som samordnar åtgärderna i handlingsplanen vilket gör det ännu svårare att styra utvecklingen.

Konkret föreslår Europeiska revisionsrätten först att styrformerna för militär rörlighet ska förbättras, exempelvis genom effektivare samordning mellan berörda aktörer. För det andra anser de att varje åtgärd i handlingsplanen ska övervakas och att framsteg ska rapporteras. Revisionsrätten vill även att EU-kommissionen ska undersöka möjligheten att finansiera transportprojekt med dubbla användningsområden genom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) . Den fjärde punkten som lyfts i rapporten är behovet av att åtgärder vidtas för att göra finansiering av militär mobilitet inom budgetramen tydligare. Revisionsrätten rekommenderar vidare att urvalsprocessen för infrastrukturprojekt med dubbla användningsområden ska förbättras i nästa programperiod som inleds 2028. Till sist vill de att utformningen av EU:s åtgärder för militär rörlighet ska bli mer målinriktad, exempelvis genom tydligare krav på resultat och måldatum.