EU-kommissionen presenterar rapport om faciliteten för återhämtning och resiliens
Faciliteten för återhämtning och resiliens har nyligen kritiserats i en granskning av den Europeiska revisionsrätten. Nu publicerar EU-kommissionen en rapport om implementeringen av faciliteten.
För att stötta den europeiska ekonomin i kölvattnet av covid-19-pandemin lanserades faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Faciliteten har en total budget på 724 miljarder euro, i dagens priser, och består av både lån och direkta bidrag till medlemsländerna. Projekt som finansieras via RRF:en ska bidra till den gröna och digitala omställningen eller hantera landspecifika utmaningar. Sverige planerar att ansöka om 40 miljarder kronor ur faciliteten. Detta för projekt som redan förfinansierats på nationell nivå. EU-kommissionen antog den 10 oktober en ny rapport som bedömer implementeringen av faciliteten för återhämtning och resiliens.
Rapporten visar att 267 miljarder euro har betalats ut från faciliteten och att den siffran förväntas stiga till över 300 miljarder till årsskiftet. I en nyligen genomförd granskning av RRF:en, utförd av europeiska revisionsrätten och som EU-kontoret tidigare skrivit om, kritiseras den långsamma takt med vilken medlemsländerna hämtar ut medel ur fonden, cirka 16 procent lägre andel uthämtade medel än planerat. Revisorerna lyfter också risken att medlemsländerna inte kommer hinna nyttja alla medel i faciliteten innan den avslutas i augusti 2026.
För att snabba på processen med utbetalningar och nyttjande lyfter EU-kommissionen i sin rapport hur de i juli i år introducerade en förenklad process för översyn av de nationella återhämtningsplanerna. I återhämtningsplanen specificerar medlemsländerna vilka reformer och investeringar de ämnar genomföra med hjälp av RRF:en. EU-kommissionen har även förenklat olika rapporteringskrav och tydliggjort hur RRF-finansiering kan kombineras med andra finansieringsinstrument på EU-nivå.
Revisorerna kritiserade också att utbetalade medel inte alltid når slutmottagare och att definitionen av slutmottagare lämnar utrymme för tolkning. EU-kommissionen menar att de kontinuerligt arbetar med att stärka sitt granskningsarbete och till slutet av 2023 hade EU-kommissionen genomfört minst en granskning av varje medlemsland. För ökad transparens innehåller rapporten från EU-kommissionen en analys av medlemsländernas data om de 100 största mottagarna av RRF-medel. EU-kommissionen har även förtydligat vissa koncept, som vilka investeringar som är godkända för RRF-finansiering eller vad en återkommande utgift innebär.
Bland de största mottagarna av RRF-finansiering i Östergötland hittar vi Tekniska verken och Linköpings universitet. Pengarna har även, bland annat, gått till investeringar i vuxenutbildningen i Motala och bredbandsutbyggnad.
Läs mer
Publicerad
Kontakt
- Telefonnummer:+32 (0) 499 836 639
- E-postadress:hugo.lindahl@regionostergotland.se