regional-utveckling

Region Östergötland

Regional utveckling

Erfarenheter från det svenska EU-ordförandeskapet 2023

Sverige höll i ordförandeklubban i EU:s ministerråd under våren 2023. Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS) har genomfört en studie om ordförandeskapet för att samla erfarenheter och lärdomar som kan stärka Sveriges EU-arbete.

Under våren 2023 var Sverige ordförande för Europeiska unionens råd, också kallat ministerrådet. Uppdraget som ordförande varar under sex månader och under denna tid leder ordförandelandet alla möten och förhandlingar i rådet. Ordförandelandet ska fungera som en opartisk medlare mellan medlemsländerna och representera rådets position i förhandlingar med Europaparlamentet och EU-kommissionen. Varje land som innehar ordförandeskapet lägger också fram ett antal prioriteringar de ämnar arbeta extra med under ordförandeskapets gång. Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS) har genomfört intervjuer med personer som arbetat med det svenska ordförandeskapet och presenterar i en ny rapport erfarenheter och lärdomar som kan inkorporeras till nästa ordförandeskap och mer generellt främja Sveriges position i EU.

I studien har politiker och tjänstepersoner deltagit som fått ge sin syn både på förberedelserna inför ordförandeskapet och genomförandefasen. Att genomföra ett ordförandeskap kräver omfattande förberedelse. Det är ett arbete som påbörjas flera år i förväg, särskilt med fokus på budget och lokalbokningar. I och med att Sverige hade riksdagsval under hösten 2022 valde den föregående regeringen att förankra sitt arbete med ordförandeskapet med den dåvarande oppositionen för att säkerställa en smidig övergång vid ett eventuellt regeringsskifte. De intervjuade lyfter just denna förankring som lyckad. Likaledes tas även det inledande besöket i Kiruna upp som framgångsrikt medan valet att förlägga informella möten i Arlandastad ses som ett missat tillfället att visa upp Sverige för EU och EU för Sverige.

Mycket av Sveriges ordförandeskap planerades och genomfördes från Bryssel, vilket ledde till ett tydligt mandat för EU-representationens medarbetare och minskade behovet av detaljstyrning. Ordförandelandets uppgift att agera som en opartisk medlare fungerade enligt rapporten väl med några undantag där olika åsikter inom regeringsunderlaget påverkade förhandlingarna. Ett av Sveriges fokusområden var konkurrenskraft där Sverige utvecklade en välfungerande påverkansstrategi. Som ordförandeland har Sverige kontakt med andra EU-institutioner. Av dessa var förhållandet till Europaparlamentet tidvis ansträngt och resurskrävande. Rapporten pekar på att relationerna med och bevakningen av Europaparlamentet behöver stärkas.

Rapporten kommer även med inspel på hur Sverige kan förbättra sitt generella arbete på EU-nivå. En framgångsfaktor är personliga kontakter och nätverk, både med EU-institutioner och andra medlemsländer, för att skapa förtroende och förståelse för olika länders positioner. Sverige skulle kunna anta ett mer proaktivt förhållningssätt gentemot EU genom tidigare inspel i lagstiftningsprocessen samt genom att driva strategiska initiativ på lång sikt. I kontakterna med andra medlemsländer skulle Sverige eventuellt behöva vidga sina vyer och kontakta andra medlemsländer än de som anses som likasinnade i en specifik fråga enligt rapporten.

Läs mer

Förklaring till rapporten och kort sammanfattning av erfarenheterna (sieps.se). Länk till annan webbplats.

Rapporten i sin helhet (sieps.se). Länk till annan webbplats.

Under våren 2023 publicerade EU-kontoret regelbundna uppdateringar från det svenska ordförandeskapet. Dessa artiklar hittas i vårt nyhetsarkiv.

EU-kontorets nyhetsarkiv.

Kontakt

Hugo LindahlInformationsansvarig, EU-kontoret (Information officer)Enheten för internationell samverkan