Rapport visar på tillståndet för energiunionen

Klimatpåverkan, energiberoende och höga priser är några av de utmaningar energiunionen ska komma till bukt med. Nu presenterar EU-kommissionen en ny rapport som visar på framgångar och utmaningar.

I EU:s klimatlag från 2021 har unionen åtagit sig att minska utsläppen med 55 procent till 2030 och att till 2050 uppnå klimatneutralitet. De energirelaterade utsläppen uppgår till runt 75 procent av de totala växthusgasutsläppen och att minska dessa utsläpp är därför en avgörande del i EU:s omställning till ett mer klimatsmart samhälle enligt ministerrådet och Europeiska rådet. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina belyste riskerna med det importberoende EU har haft mot externa leverantörer av energi. Som ett svar på detta lanserads REPowerEU-planen med målet att fasa ut beroendet av fossil energi från Ryssland. Dessa utmaningar, tillsammans med ett fokus på konkurrenskraft, utgör den huvudsakliga basen för utvärderingen av energiunionen som publicerades den 11 september.

Rapporten visar att framsteg har gjorts, både gällande den gröna omställningen och för att trygga energitillgången. Exempelvis har beroendet av gas minskat mellan 2022 och 2024 med 138 miljarder kubikmeter och importen av Rysk gas har minskat från 45 procent 2021 till 18 procent av EU:s totala gasimport i juni 2024. Det framgår också av rapporten att ungefär hälften av elproduktionen i EU kommer från förnybara källor. Framstegen till trots pekar rapporten på behovet av fortsatta åtgärder. Energieffektivisering, renovering av byggnader och en elektrifiering av uppvärmningsutrustning lyfts fram som viktiga åtgärder av rapporten.

Den europeiska konkurrenskraften diskuteras flitigt i Bryssel, inte minst sedan den tidigare italienske premiärministern Mario Draghi presenterade en rapport om framtiden för EU:s konkurrenskraft. I rapporten lägger Draghi mycket fokus på energiomställningen och energipriserna ses som en av ett stort antal nycklar för att stärka Europas konkurrenskraft, något EU-kontoret tidigare skrivit om. Konkurrenskraft får även stor uppmärksamhet i rapporten om energiunionen där minskade energipriser ses som avgörande för att stärka den europeiska konkurrenskraften. Den uppdaterade designen av energimarknaden kommer göra priset mindre beroende av priset på fossila energikällor. I rapporten kan vi även läsa om akten om nettonollindustri och akten om kritiska råmaterial som, tillsammans med stärkta partnerskap med industrin, lyfts fram som sätt stärka utvecklingen av nettonollteknologi och europeisk industri för att främja den europeiska konkurrenskraften.

Rapporten konstaterar också att medlemsländernas nationella energi- och klimatplaner visar att det genomförs åtgärder som går i rätt riktning för att minska utsläppen men att mer behöver göras för att nå målet om en 55 procentig minskning till 2030. Det finns också ett antal nya utmaningar, så som en ökad energifattigdom, ambitionsglapp mellan förnybart och energieffektivisering och risken att hamna i nya beroendeställningar. Den sociala klimatfonden är ett nytt instrument som träder i kraft 2026 och som ska främja en rättvis omställning för de individer som har svåras att ställa om. Åtgärder som kan innefattas av den sociala klimatfonden är bland annat att stötta renoveringar i energieffektiviserande syfte, att stötta tillgången till energieffektivt boende till överkomliga priser samt att stötta miljövänliga transporter.

Läs mer

Rapporten om energiunionen visar på framsteg, EU-kommissionen (ec.europa.eu). Länk till annan webbplats.

Rapporten i sin helhet, EU-kommissionen (energy.ec.europa.eu). Länk till annan webbplats.

Mario Draghis rapport om framtiden för EU:s konkurrenskraft har presenterats