Europaparlamentet och Rådet överens om uppdaterat direktiv för hanteringen av avloppsvatten

Med det uppdaterade avloppsvattendirektivet ska mängden näringsämnen och mikroföroreningar i avloppsvatten minskas och övervakningen av mikroplaster och evighetskemikalier stärkas. Detta har Europaparlamentet och Rådet kommit överens om.

Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse antogs 1991 har sedan dess avsevärt minskat utsläppen av föroreningar från avloppsvatten enligt en utvärdering av direktivet genomförd av Kommissionen 2019. Trotts denna betydande förbättring finns fortfarande källor till förorening som inte täcks av nuvarande direktiv. Kommissionen har därför lämnat förslag på översyn av direktivet där Europaparlamentet och Rådet nu nått en gemensam ståndpunkt.

Överenskommelsen gör att fler näringsämnen och mikroföroreningar, exempelvis från läkemedel och kosmetika, ska avlägsnas från avloppsvatten. Halter av mikroplaster ska övervakas i inflödet och utflödet från reningsverk samt en skärpt övervakning av evighetskemikalier som PFAS är andra nyheter i det uppdaterade direktivet. Utöver övervakningen av vissa kemikalier och mikroplaster ska även vissa hälsorelaterade parametrar regelbundet bevakas. Det rör sig till exempel om antibiotikaresistens eller virushalter vid en pandemi.

Europaparlamentet och Rådet har i sin överenskommelse utökat direktivet till att omfatta tätorter med mindre utsläpp, jämfört med nuvarande direktiv. Alla tätorter som omfattas av direktivet åtas också att ha ett avloppssystem på plats till 2035. Undantag finns dock för mindre tätorter vid kuster, för utsläpp i mindre känsliga områden eller ifall det inte är kostnadseffektivt eller genomförbart går det att använda individuella system. Förvaltningsplaner för avloppsvatten ska finnas på plats till 2033 eller 2039 beroende på utsläppsmängd.

Med målet att minska utsläppen av växthusgaser slår direktivet fast att till 2045 ska avloppsreningsverk kunna producera energi.

För första gången inom vattensektorn introduceras också principen om att förorenaren betalar. Detta betyder att exempelvis de industrier eller läkemedelsföretag med de största utsläppen måste betala för reningen av mikroföroreningar från vattnet. Detta har för avsikt att minska kostnaderna för medborgarna.

Sverige är ett glesbefolkat land med ett kallare klimat än många andra EU länder. Under lagstiftningsprocessen har direktivet förbättrats till att nu bättre ta hänsyn till de avvikande förutsättningar som finns i Sverige.

Vad händer nu?

Överenskommelsen måste nu formellt godkännas av både Europaparlamentet och Rådet innan den kan publiceras i EU:s officiella tidning. Därefter ska direktivet införlivas i svensk lagstiftning.

Läs mer om överenskommelsen i Rådets pressmeddelande via denna länk Länk till annan webbplats. eller i Kommissionens pressmeddelande via denna länk Länk till annan webbplats..