Regeringen presenterar EU-deklaration 2023

Regeringens prioriteringar i EU-arbetet presenterades av statsministern den 15 november 2023 under den EU-politiska partiledardebatten i riksdagen. Gränsöverskridande brottslighet, starkare yttre gränser och en större svensk delaktighet i EU-politiken var några prioriteringar som togs upp i deklarationen.

Varje år presenterar den svenska statsministern regeringens EU-deklaration. Länk till annan webbplats. I denna redogörs regeringens syn på EU, samt hur regeringens prioriterade EU-frågor ska bedrivas. Deklarationen presenteras genom ett tal i riksdagen varje år följt av en EU-politisk partiledardebatt. Första gången en deklaration presenterades var under hösten 2019 - tjugofem år efter att svenskarna röstade ja till EU-medlemskap 1994.

Den 15 november 2023 var det Sveriges statsminister Ulf Kristersson som presenterade regeringens syn på flera centrala EU-frågor. Talet inleddes med att Ulf betonade Sveriges stöd till de utsatta i mellanösten. Vidare nämndes Rysslands invasion av Ukraina och stödet för Ukrainas EU-medlemskap, samtidigt som regeringen underströk vikten av att EU-medlemskap måste ges utifrån vissa villkor och krav. I deklarationen förespråkades även nödvändigheten av reformer inom EU inför en potentiell utvidgning av unionen, särskilt inom områden som jordbruk, sammanhållningspolitik, budget och beslutsprocesser.

Talet berörde även den pågående kampen mot gränsöverskridande brottslighet och behovet av intensifierat samarbete inom EU för att bekämpa denna typ av kriminalitet. Migrationens betydelse i EU diskuterades med fokus på att stärka unionens yttre gränser och skilja på de som söker asyl av ekonomiska skäl och de som flyr på grund av nödsituationer.

Regeringens engagemang för en den gröna omställningen hänvisades i deklarationen till Sveriges fossilfria initiativ, hållbart skogsbruk och kärnkraft. Vidare betonades behovet av ekonomisk tillväxt och innovation inom EU samt vikten av att förenkla regelverk för att främja fri konkurrens och företagande.

Avslutningsvis poängterades vikten av Sveriges aktiva roll i EU och behovet av att representera nationella intressen och aktivt samarbete för att ta itu med gemensamma utmaningar i EU.

Sammanfattningsvis säger regeringen ja till:

• Utvidgning (Ukraina) – vill påbörja förhandlingar så snart som möjligt.
• Ökat samarbete i EU mot Gränsöverskridande brottslighet (och upphävd sekretess mellan myndigheter).
• Stärka yttre gränsen och samarbete med tredje land.
• Tillsammans med Finland skapa större förståelse för skogen och skogsbrukets betydelse.
• Samarbeta hårt inom kärnkraftsalliansen.
• Snabbare tillståndsprocesser och undanröjande av ”regulatoriska hinder”

Något som Sverige säger nej till är EU-kommissionens förslag till EU:s årsbudget 2024 Länk till annan webbplats. som presenterades i juni 2023, där regeringens övergripande mål är att behålla en budgetrestriktiv linje.