Första lägesrapporten om det digitala decenniet

I rapporten uppmanas medlemsländerna att genomföra gemensamma åtgärder för att hantera de befintliga investeringsgapen, snabba på den digitala omställningen i Europa och intensifiera arbetet med att uppnå målen utifrån fyra huvudpelare: digital kompetens, digital infrastruktur, AI och digitalisering av offentliga tjänster.

I veckan publicerade EU-kommissionen en första rapport om den digitala utvecklingen i EU. Rapporten innehåller en bedömning av hur väl EU hittills har uppfyllt de digitala målen för 2030. Rapporten omfattar även en analys av implementeringen av den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer. Länk till annan webbplats. Rättigheterna och principerna utgör en referenspunkt för medborgarna när det gäller deras rättigheter och friheter på nätet i samspel med den digitala omställningen. De ska fungera som en vägledning för politiskt ansvariga och företag när det gäller hanteringen av ny teknik. Inom regionen kan det bland annat handla om arbetet med digital delaktighet och tillämpning av GDPR.

Bakgrund

Under de senaste åren har EU ökat sina ansträngningar för att stärka sin digitala kompetens och underlätta för den digitala omställningen i EU. Uppgifterna i rapporten samlar in viktiga resultat från digitala insatser och åtgärder som införts under decenniets gång. Bland annat så har EU investerat i utbildnings – och kompetenshöjningsprogram samt utveckling av digitala färdigheter exempelvis genom handlingsplanen för digital utbildning 2021-2027, EU-akademin för cyberkompetens och genom en intensifiering i flera EU-finansieringsinstrument, exempelvis via digitala Europa.

För att ta itu med utmaningar i samband med tillverkning av halvledare har EU presenterat EU:s förordning om halvledare, som trädde i kraft nyligen den 21 september. Fokus på cybersäkerhet genom Cybersäkerhetsakten och syftet att förbättra datadelning via dataförvaltningsförordningen har trätt i kraft.

Pågående initiativ gällande den digitala omställningen handlar bland annat om att reglera AI via AI-förordningen och att säkerställa säker och användbar data genom Datataakten och EHDS.

Den lägesrapport som presenteras visar att EU:s digitala omvandling kommer att kräva en acceleration och fördjupning av EU:s och medlemsstaternas åtgärder. Detta handlar enligt rapporten om att öka investeringar i digital teknik, kompetens samt digital infrastruktur. Rapporten understryker också behovet av samordnande åtgärder för att främja EU:s digitala omställning. Medlemsstaterna uppmuntras minska klyftorna mellan det nuvarande digitala tillståndet och målen för 2030.

Vad händer nu?

Medlemsstaterna ska i sina nationella färdplaner ta hänsyn till dessa rekommenderade åtaganden som EU-kommissionen tagit fram genom rapporten. EU-kommissionen kommer nu att inleda diskussioner med medlemsstaterna, Europaparlamentet och intressenter om hur man tillsammans ska öka den digitala utvecklingen i EU.

Den 5 oktober 2023 fattade svenska regeringen beslut om en svensk färdplan för EU:s digitala decenium. Färdplanen fastställer en tydlig riktning mot EU:s digitala omställning till 2030 och skickades in till EU-kommissionen den 9 oktober. För att följa upp utvecklingen ska medlemsstaterna vartannat år redovisa sin färdplan för att nå EU-målen inom digitalisering.

Läs vidare

Mer infromation om Sveriges bidrag för det digtala årtiondet finns i en artikel från finasdepartimentet Länk till annan webbplats. och ta dela av pressmedelandet på regeringens hemsida. Länk till annan webbplats.

Det finns också en särskild delrapport om Sveriges digitala omställning. På EU-kommissionens webbplats Länk till annan webbplats. går det att läsa rapporten och delrapporten om Sverige.

Läs mer om de pågående initiativen gällande digitalisering i EU på SKR: s hemsida Länk till annan webbplats.. Rapportens viktigaste resultat finns även sammanfattade i kommissionens pressmeddelande. Länk till annan webbplats.