Analys av Sveriges hälso-och sjukvård

European Observatory on Health Systems and Policies (EOHSP) har publicerat en ny upplaga av landrapporten “Sweden: health system review”: som är en analys av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. I den nylanserade analysen om svensk hälso- och sjukvård lyfts långa väntetider för specialiserade vårdtjänster och ojämlik hälsa mellan olika socioekonomiska grupper upp som särskilda utmaningar.

Pandemin avslöjade flera brister i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Det gäller enligt rapporten bland annat låg beredskap för skyddsutrustning, ett minskande antal sjukvårdssängar och långsam uppbyggnad av testkapacitet. Det finns också betydande regionala skillnader i fördelningen av hälsovårdspersonal i Sverige. Trots detta har Sverige en av de högsta livslängderna i världen och presterar bra när det gäller medicinsk kvalitet.

Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet har hög offentlig finansiering och en ambitiös användning av moderna tekniker och insatser för att förebygga olyckor och ohälsosam livsstil. Dessa egenskaper bidrar till låga nivåer av otillfredsställda hälsobehov och god hälsostatus hos befolkningen jämfört med andra länder. Detta skiljer sig dock mellan olika socioekonomiska grupper. Både förväntad livslängd och uppskattad hälsostatus är högre bland personer med eftergymnasial utbildning och lägre hos personer bosatta i mer utsatta områden. Överlag anses långa väntetider, brist på specialistvårdpersonal och otillräcklig samordning av vården som särskilt utmanande.

De främsta målen med de svenska politiska insatserna när det gäller det svenska hälso- och sjukvårdssystemet har enligt rapporten varit att göra vården mer tillgänglig. Det har inkluderat privatisering och större möjlighet för personer att välja sin primär och specialistvård. Detta syftade till att öka tillgängligheten till vård över hela landet, men få patienter utnyttjar denna möjlighet. Sedan 2012 har svenska hälso- och sjukvårdssystemet genomgått flera förändringar. Reformer har i störst utsträckning handlat om att minska väntetiderna och försöka göra sjukvårdssystemet mer effektivt. Detta handlade bland annat om etableringen av digitala vårdgivare som erbjuder vårdtjänster nationellt. Dessa tjänster har vuxit snabbt och har skapat debatt om ökade kostnader och prioriteringar. Förväntningar på att privatiseringen skulle förbättra vårdköerna i Sverige har därför inte uppfyllts helt.

Läs ”Sweden Health system review”, på engelska, via denna länk. Länk till annan webbplats.