SveReg-konferens i Bryssel den 20-21 juni

Representanter från svenska regioner och städer samlades den 20-21 juni 2023 i Bryssel för att diskutera sammanhållningspolitikens framtid. Under dagarna delades perspektiv mellan lokal, regional och EU-nivå om knäckfrågorna inför nästa programperiod och hur svenska kommuner och regioner kan influera politiken.

SveReg är ett nätverk för svenska region- och stadskontor samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i Bryssel. Syftet med SveReg-konferenser är att förmedla EU-perspektiv och uppmuntra till lokal och regional dialog i EU. Temat för årets konferens var regioners och kommuners inflytande över EU:s framtida regionalpolitik.

EU:s regionalpolitik kallas sammanhållningspolitiken då den har som huvudsakligt syfte att utjämna skillnader mellan EU-ländernas regioner. Ungefär en tredjedel av EU:s budget går till att nå målen i sammanhållningspolitiken där strukturfonder, såsom ESF och ERUF, samt Interreg-programmen är exempel på de verktyg som används för att nå de uppsatta målen. Sammanhållningspolitiken följer EU:s programperioder där den nuvarande avslutas år 2027. Även om detta är långt fram i tiden så har diskussioner om hur nästa programperiods sammanhållningspolitik kan och bör se ut påbörjats i Bryssel. I ljuset av detta anordnades årets SveReg-konferens med syfte att informera representanter från svenska kommuner och regioner om förutsättningarna och inleda diskussioner om gemensamma påverkansinsatser.

Konferensen, som i år hölls i Europeiska Regionkommitténs lokaler, gästades av ett flertal talare, bland andra Ilan De Basso (Europaparlamentariker), Stef Blok (Nederländernas ledamot i Europeiska revisionsrätten), Sofia Alves (direktör EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik) och Mikel Landabaso Álvarez (direktör EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum).

Under konferensens första dag låg diskussioner om sammanhållningspolitiken i ett storpolitiskt sammanhang på schemat. Samtalen syftade till att ge en bild av vilken politisk situation den nya sammanhållningspolitiken kommer att förhandlas fram inom och vilka andra prioriteringar som konkurrerar om uppmärksamhet och budgetmedel. Vidare hölls en paneldiskussion om hur sammanhållningspolitiken kan komma att se ut i framtiden. Hur går diskussionen på EU-nivå och är den i linje med behoven i svenska kommuner och regioner?

Konferensens andra dag inleddes med en uppsamling av reflektioner från föregående dag. Samtalen handlade vidare om hur framtida verktyg för regional utveckling kan tänkas se ut. Detta i anknytning till att arbetet med att forma nästa programperiods sammanhållningspolitik kommer att konkretiseras under nästa år inför att förslag på förordningar för EU:s fonder och program inför EU:s programperiod kommer presenteras år 2025 av EU-kommissionen. I ett avslutande pass riktades diskussionerna åt vägen framåt och hur den lokala, regionala och nationella dialogen tas vidare för att kunna forma en bred svensk position i frågan.