EU:s medlemsländer enade om viktiga delar av migrations- och asylpakten

Foto: EU

Efter år av förhandlingar har EU:s medlemsländer enats om viktiga delar av migrations- och asylpakten. Pakten innebär bättre fördelning av asylansökningar, harmoniserade asylprocesser och förändrat regelverk för arbetstagare från tredjeland.

Efter år av förhandlingar så blev EU:s medlemsländer i rådet den 9 juni överens om en gemensam asyl och migrationspolitisk. Länk till annan webbplats.

Det var efter många om och men som EU-länderna kunde komma överens om ett gemensamt förslag om en ny migrationspolitik. Italien var in i det sista emot förslaget men medlemsstaterna enades slutligen, bara Ungern och Polen röstade emot. Målet med förslaget är blanda annat att färre migranter ska komma till Europa, att asylhandläggningen ska gå snabbare, att fler ska återvända och att EU-länderna ska dela på ansvaret genom en obligatorisk solidaritet. Det ska även vara möjligt för medlemsstater att köpa sig fri från mottagande av flyktingar med en kostnad på cirka en kvarts miljon kronor per asylsökande.

Efter många avvägningar, kompromisser och diskussioner har rådet nu nått en överenskommelse gällande flera rättsakter i migrations- och asylpakten. Medlemsländerna har kommit överens om att förbättra asylprocessen där man vill att handläggningstider och registrering ska förbättras. Med pakten vill man även förbättra arbetskraftsinvandringen i EU där man bland annat vill skydda arbetstagare från tredjeland.

Bakgrund

Det svenska ordförandeskapet har stått värd för flera debatter för att försöka enas i ministerrådet kring förslag till ändringar av EU:s lagstiftning på asylområdet. 2016 lade EU-kommissionen fram ett paket med förslag på lagändringar som medlemsländerna inte kunde enas om, vilket därefter drogs tillbaks. 2020 presenterade istället EU-kommissionen ett nytt omarbetat förslag Länk till annan webbplats., migrations-och asylpakten, som sedan dess fortgått i förhandlingar.

Nästa steg

Nu inleds slutförhandlingar, så kallade triloger, mellan EU:s institutioner. Förslaget kan därför komma att förändras. Målet är att den nya migrationspolitiken ska vara färdigförhandlad i början av nästa år.