Framgång i jämlikhet och ekonomisk tillväxt i EU medan miljöarbetet går back

Eurostat publicerade den 24 maj 2023 sin årliga rapport om hur EU uppfyller Agenda 2030 och dess 17 mål för hållbar utveckling, vilka antogs av Förenta Nationerna (FN) i september 2015. Rapporten visar att EU har gjort framsteg inom de flesta av de utsatta målen under de senaste fem åren fram till 2021/2022. På tre områden backar dock EU, nämligen inom klimat, ”liv på land” och partnerskap för de globala målen.

Eurostat, EU:s statistikbyrå, har släppt sin årliga rapport Länk till annan webbplats. som tillhandahåller en statistisk överblick av utvecklingen av de globala hållbarhetsmålen. När Eurostat mäter framstegen vad gäller målen utgår man inte från exakt samma kriterier som FN utan anpassar dem till en europeisk kontext. Rapporten visar att EU har gjort framsteg inom de flesta av de 17 utsatta målen under de senaste fem åren, men på tre områden backar EU: klimat, ”liv på mark” och partnerskap för de globala målen. Inom varje område finns ett antal kriterier man tagit hänsyn till och inom ”liv på mark” fanns särskilt två orosmoln.

Framgångsområden

De tre mål där EU:s arbete har gett mest effekt är ekonomisk tillväxt och att säkerställa möjligheter till anständigt arbete, minskad fattigdom samt jämställdhet. Störst framgång har EU i arbetet med det åttonde målet – ekonomisk tillväxt. Minskad fattigdom (mål 1) och jämställdhet (mål 5), hamnar tätt bakom mål 8, och uppvisar även goda resultat från de senaste fem åren. Minskad ojämlikhet (mål 10), främjad utbildning (mål 4) samt att främja fred och personlig säkerhet inom EU:s territorium och förbättra tillgången till rättvisa och förtroende för institutioner (mål 16) är även områden där EU har kommit en god väg.

Framstegen var måttligt gynnsamma inom områden som ansvarsfull konsumtion och produktion, hållbara städer och samhällen, liv under vattnet, målet om noll hunger, rent vatten och sanitet och prisvärd och ren energi.

Utvecklingsområden

Fler åtaganden förväntas av EU för tre mål: klimatåtgärder (mål 13), liv på land (mål 15) och globala partnerskap (mål 17). Enligt ett pressmeddelande av EU-kommissionen kommer de ambitiösa klimatåtgärderna (mål 13), reflekterat i EU:s klimatlag, att kräva större insatser. Hittills har EU vidtagit de politiska åtgärderna för att genomföra ansträngningar, inte minst genom klimatpaketet "Fit for 55", som bland annat innehåller en översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) och ansträngningsfördelningsförordningen, vilken fastställer årliga utsläppsmål av växthusgaser för medlemsstaterna. Detta menar man ska bidra till att större framsteg blir synliga under de kommande åren.

När det gäller livet på land (mål 15), syns en negativ utveckling trots en ökning av skyddade markområden sedan 2013, och fågel- och fjärilspopulationer i EU minskar stadigt. Ytterligare insatser som behövs för att vända denna trend planeras i EU:s 2030-strategi för biologisk mångfald, i EU:s skogsstrategi och i EU:s markstrategi, som anger ett 2030-mål om att återställa marker och bekämpa ökenspridning. Dessa åtaganden ska resultera i bland annat en naturrestaureringslag som just nu förhandlas samt en markhälsolag som ska presenteras i sommar. När det gäller partnerskap för målen (mål 17), menar kommissionen att den negativa trenden i synnerhet återspeglas i följderna av Covid-19-krisen.

Hela listan på hur EU ligger till i uppnåendet av målen finns på kommissionens hemsida Länk till annan webbplats.

När det kommer till de svenska ansträngningarna ligger man bra till i majoriteten av områdena, men backar markant vad gäller bekämpning av fattigdom, målet om fred, rättvisa och starka institutioner samt jämställdhet där gapet mellan män och kvinnor i anställning ökar. Samtidigt har Sverige den högsta andelen kvinnliga lagstiftare där drygt 46 procent av riksdagsledamöterna var kvinnor 2022 och är därmed en bra bit över genomsnittet i EU (32.5 procent kvinnor i parlamenten).

Sverige sticker ut i övergödning av havsvatten där vi ligger sämst till av EU-länderna. Den svenska konsumtionen av råmaterial ligger ovan EU-snittet och vi ligger därtill under snittet vad gäller återanvändning av material. Däremot finns den högsta andelen försäljning av nollutsläppsfordon i Sverige och man har även reducerat utsläppen av växthusgaser per capita mer än något annat EU-land.