WHO och ECDC publicerar ny rapport om antimikrobiell resistens i Europas regioner

Den andra rapporten av "Surveillance of antimicrobial resistence in Europe", publicerades gemensamt av EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) och WHO/Europa den 14 april 2023. Rapporten visar höga nivåer av resistens mot antibiotika i Europa. Rapporten utgår från insamlad data från 2021 av antimikrobiell resistens från 45 länder inklusive EU-medlemsländer.

Två europeiska nätverk European Antimicrobial Resistance Surveillance Network (EARS-Net) och Central Asian and European surveillance of Antimicrobial Resistance (CAESAR) ansvarade för att samla in dataunderlaget. Höga nivåer av antimikrobiell resistans hittades i södra och östra delarna av Europas regioner i jämförelse med regioner i norr och väst. Antimikrobiell resistans är ett allvarligt hot mot den allmänna folkhälsan i Europa. Många länder har begränsade behandlingsmöjligheter för patienter med infektioner orsakade av olika smittämnen, därför är ökningen av antibiotikaresistens oroande.

Rapporten visar att antibiotikaresistenta bakterier fortsätter att öka i Europa. Därför menar WHO och ECDS att ytterligare ansträngningar behövs för att förbättra metoderna för att förebygga och kontrollera infektioner, minska onödig användning av antibiotika och säkerställa adekvat mikrobiologisk kapacitet. Rapporten mäter resistensen mellan åtta Bakteriesorter och fem antibiotika grupper.

Innehåll

Graden av antimikrobiell resistens varierar beroende på bakteriell sort, antimikrobiell grupp och geografiskt område. Resistens mot tredje generationens cefalosporin och karbapenem antibiotika visar sig vara generellt hög hos bakteriesorten klebsiella pneumoniae (bakterie som exempelvis kan skapa urinvägsinfektion) och lägre hos kolibakterier (som kan skapa infektion i tarmarna). Resistens mot ovannämnda antibiotikasorter var också hög för bakteriesorterna pseudomonas aeruginosa och aciencetobacter i Europa. Resistensen var generellt hög mot antibiotikagrupperna ceflosporin och karbapenemer men varierade beroende på geografiskt område. Resistensen var generellt sett alltid högre i södra och östra regioner än vad den var i norra och västra regioner. Även resistens mot antibiotikan fluorokinolon visade en liknande ökning.

Klebsiella pneumoniae bakteriens resistens mot cefalosporin antibiotika har ökat och spridit sig brett i Europas regioner. Karbapenemer antimikrobiell resistens fanns i större utsträckning mot klebsiella pneumoniae bakterier än kolibakterier i 2021. Även här hade norra och västra delarna en lägre resistens. Stora skillnader mellan regionerna i resistens visade sig i bakteriearten aciencetobacter där 7 % av 45 länder hade en låg grad resistens och andra regioner hade en resistens över 50 %. Stora variationer observerades också mellan regioner gällande bakterien pneumokocker (vanlig bakterie som kan orsaka lunginflammation) som visade en variation från 5 % resistans till 25 %. Även bakteriersorterna enterokocker faecalis och faecium (bakterie som kan bidra till bl.a. sepsis) visade liknande resultat mot flera antibiotikatyper med en variation från låg resistens 1 % till 25 % och uppåt.

Länder i Europa har ofta en egen nationell strategi emot antimikrobiell resistans, vilket innebär att olika länder har olika metoder för att lagra och hantera hälsodata. Det krävs därför en viss försiktighet när man ska jämföra graden av antimikrobiell resistens mellan olika länder. I Sverige inrättades en svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens Länk till annan webbplats. i februari 2020. I Sverige var resistensen som högst mellan bakterien p.aerugionsa och antibiotikan karbapenemer med 11,8% grad av resistens och 11,1 % resistens mot antibiotikan fluorokinoloner av bakterien pneumokocker år 2021, utifrån 89 % av den svenska befolkningen.

I rapporten Länk till annan webbplats. finns mer specifik statistik utifrån alla delaktiga länder från åren 2017-2021.