regional-utveckling

Region Östergötland

Regional utveckling

Minskning av utsläppen av F-gaser för att främja EU:s kamp mot klimatförändringarna

I ett pressmeddelande från den 1 mars uttryckte EU-parlamentets miljökommitté (ENVI) sin ambition att minska utsläpp av F-gaser. Sedan mars 2022 har det pågått ett nytt påverkansarbete kring F-gaser i och med kommissionens antagande av förslag på hårda restriktioner kring användandet. Texten som EU-parlamentet antog den 30 mars 2023 ger förslag på ett stort antal ändringar och genom rapporten som antogs under plenarsammanträdet den 29–30 mars 2023 utmynnades parlamentets förhandlingsposition med EU:s regeringar om den slutliga utformningen av lagstiftningen.

Vad är F-gaser?

F-gaser, eller fluorerade gaser är konstgjorda växthusgaser med hög global uppvärmningspotential. De används i vanliga apparater som kylskåp, luftkonditionering, värmepumpar, brandskydd, skum och aerosoler. Gaserna omfattas av Parisavtalet tillsammans med CO2, metan och dikväveoxid och står för cirka 2,5 % av EU:s växthusgasutsläpp.

Vad har hänt?

Under sent 1980-tal påbörjades ett omfattande arbete med att ta itu med det snabbt utarmande ozonskiktet, delvis orsakat av klorfluorkolväten (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC) som i stor utsträckning användes i kylning. Genom Montrealprotokollet (signerat 1987) förbjöds dessa. De skulle ersättas av fluorkolväten (HFC), mer kända som F-gaser. Det nya materialet gav en möjlighet att fortsätta i samma produktion av bland annat kylskåp, luftkonditionering och senare även värmepumpar medan säkerställandet av ozonlagrets återhämtning samtidigt möjliggjorts. Vad F-gaserna gjorde istället var att bidra till nästa utmaning, nämligen klimatkrisen. Deras bidrag till den globala uppvärmningen är upp till 25 000 gånger större än CO2-molekyler.

EU började därför anta nya lagar för utfasningen av F-gaser under 2000-talet. I en uppdatering av Montrealprotokollet 2016 klargjordes det att F-gaserna snabbt skulle fasas ut. I detta skede stod F-gaser för cirka 2,5 % av EU:s totala koldioxidekvivalenta utsläpp. Fortsättningsvis har en omarbetning av regelverket kring F-gaser fortsatt, vilket leder upp till förhandlingarna i EU 2022. Å ena sidan ses det nya förslaget som för hårt från industrins håll, medan europeiska kommissionen uppehållit en ambition om total utfasning. Vad nästa orosmoln innehållit den senaste tiden är värmepumparnas avgörande roll för grön uppvärmning och för att minska EU:s beroende av rysk gasimport, vilket har påpekats av intressenter inom industrin.

Trots kritiken föreslog Europeiska kommissionen 2022 en hård utfasningsbana för F-gaser: 2024-2026 bör mängden F-gaser på EU-marknaden vara 23,5 procent av 2015 års nivåer, och 10 procent för 2027-2029, enligt förslaget Länk till annan webbplats.. Detta då lagstiftare hävdar att andra klimatvänliga alternativ kommer kunna bistå med mer långsiktiga och hållbara metoder för produktion av värmepumpar. Sedan kommissionen presenterade förslagen kring F-gaser 2022 har det pågått ett nytt påverkansarbete kring F-gaser. 

Vad händer nu?

Texten som EU-parlamentet antog den 30 mars 2023 ställer sig positivt till nya regleringar, men föreslår ett antal ändringar. Lagstiftare i parlamentets miljöutskott anser att förslaget är för ambitiöst, vilket backas av ett flertal branscher utöver de inom värmepumpsindustrin. Parlamentet fastslår en ambition om att minska volymen av F-gaser till 12 procent av 2015 års nivåer under perioden 2027-2029, istället för EU-kommissionens föreslagna 10 procent. Parlamentet ämnar även införa nya restriktioner för fler typer av utrustning och produkter som innehåller F-gaser samt att stärka bestämmelserna om genomförande med påföljder. Detta skulle förbjuda användningen av F-gaser i sektorer där det finns tekniskt och ekonomiskt genomförbara alternativ, inklusive inom värmepumpssektorn. Dessutom introducerar rapporten strängare datum från vilka det inte längre kommer att vara möjligt att släppa ut vissa F-gaser på marknaden, eller produkter och utrustning som innehåller sådana gaser, inklusive kylskåp och frysar som innehåller F-gaser, oavsett deras globala uppvärmningspotential. Från 2039 skulle utfasningen av HFC som släpps ut på marknaden följa en brantare bana för att nå noll till 2050.

I rådet har diskussioner inletts i miljöarbetsgruppen och europeiska regionkommittén har beslutat att inte göra något yttrande om förslaget.

Kontakt

Felicia BorgInformationsansvarig, EU-kontoret (Information officer)Enheten för internationell samverkan