Skräddarsydda behandlingar för patienter med SLE
En del av patienterna med systemisk lupus erytematous (SLE) riskerar att få skador på olika organ. Helena Enocsson letar efter proteiner i blodet som kan visa risk att skadas i framtiden.
Systemisk lupus erytematous (SLE) är en systemisk inflammatorisk sjukdom som kan drabba hela kroppen, till exempel hud, njurar och centrala nervsystemet. Det är svårt att förutse vilka patienter som får en mild eller svår sjukdom.
– Sjukdomen kan ge permanenta skador om den inte behandlas, men även läkemedlen mot inflammation kan skada. Det är en utmaning att varken överbehandla eller underbehandla patienterna. Helst vill vi kunna mäta risken redan innan skadan uppkommit, säger Helena Enocsson.
Mönster visar sjukdomsförlopp
Hon är AT-läkare och docent och forskar i professor Christopher Sjöwalls team, kopplat till reumatologiska kliniken. Med hjälp av proteomik tittar Helena Enocsson på en stor mängd proteiner samtidigt i blodprover. Hon jämför prover som är tagna när patienter just har fått sin diagnos med hur det går för patienterna under uppföljning i senare skede.
– Kombinationen av proteiner visar mönster som hjälper oss att förstå hur svår sjukdomen kommer att bli. Vi har mätt 184 proteiner från diagnostillfället och tittar på hur de skiljer sig mellan de patienter som senare drabbas av skador, och de som inte drabbas av skador, säger Helena Enocsson.
Individanpassade uppföljningar
Målet är att ta fram skräddarsydda, individanpassade behandlingar och uppföljningar för patienter med SLE. Forskningen baserar sig bland annat på en ovanligt stor samling av prover från SLE-patienter i sydöstra sjukvårdsregionen. Christopher Sjöwalls team samlar dem sedan 2008 vilket ger reumatologiska kliniken goda möjligheter att forska om sjukdomsförlopp och behandlingseffekter.
– Förhoppningen är att det ska leda fram till att vi kan ge rätt dos av läkemedel som varken blir överbehandling eller underbehandling. I bästa fall kan vi hitta biomarkörer för specifika skador, och sätta in tätare kontroller för just dem, säger Helena Enocsson.
Text: Maria Carlqvist
Publicerad
Fler goda exempel

Behandlingseffekt hos patienter med förträngning i halsryggen
I sin avhandling har fysioterapeuten Jard Svensson undersökt hur fysioterapeutiska och kirurgiska behandlingar påverkar patienter med förträngningar i halsryggen som samtidigt upplever huvudvärk eller yrsel.
US-läkare får Barncancerfondens doktorandbidrag
Läkaren Paulina Velasco på Barncancercentrum, Universitetssjukhuset i Linköping, har fått Barncancerfondens doktorandbidrag för kliniker. Hon delar priset med LiU-forskaren Linda Bojmar.
Vad påverkar valet av rekonstruktiv kirurgi?
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) kräver ofta kirurgi någon gång i livet. Forskare i Linköping undersöker nu vilken typ av rekonstruktiv kirurgi patienterna blir mest nöjda med på lång sikt.
Utbildningsfilm hjälper patienter inför rehabilitering
Ett forskningsprojekt i primärvården har tagit fram en utbildningsfilm för patienter med smärta från muskler och leder. Filmen förbereder dem inför rehabiliteringen.När resultatet inte blir som förväntat
Obesitaskirurgi är ett effektivt behandlingsalternativ men några får problem efter operationen. Dessa patienter behöver långvarig uppföljning, behandling och stöd, visar Linda Silléns avhandling.
Risk för strokeskador mäts i mikrocirkulationen
Hjärnhinneblödning är en allvarlig form av stroke med hög risk för komplikationer. Neurokirurgen Fredrik Ginstmans avhandling visar att den kritiska mikrocirkulationen i hjärnan kan mätas för att förstå mer om skaderisken.