Sveriges ställningstagande om Interreg efter 2027

Svenska regeringen har nu presenterat sin syn på hur Interreg-programmen ska utformas i EU:s nästa långtidsbudget.

Inför nästa programperiod för EU:s sammanhållningspolitik efter 2027 pågår en översyn av Interreg – EU:s program för gränsöverskridande samarbete. Diskussionerna drivs av förändrade ekonomiska förutsättningar, nya samhällsutmaningar som gränsöverskridande kriser, klimatförändringar och ett förändrat säkerhetsläge i Europa. Samtidigt vill EU-kommissionen modernisera budgetramen och förbättra synergier mellan olika finansieringsinstrument. I detta sammanhang lyfter regeringen fram sin syn på hur Interreg bör utvecklas för att fortsatt skapa europeiskt mervärde, bidra till sammanhållning och stärka samarbete över gränserna. Sveriges huvudpunkter i positionspapperet om Interreg är följande:

Ekonomiska ramar

Regeringen anser att EU:s budget bör hållas kring en procent av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI) och att nya satsningar inom budgetramen måste finansieras genom omprioriteringar. Grundprinciper som nationell medfinansiering och strikta regler för återtagning av outnyttjade medel bör inte bara bevaras utan också förstärkas. Dessutom bör kopplingen mellan respekten för rättsstatens principer och möjligheten att ta del av EU-medel både för nuvarande och framtida medlemsländer stärkas.

Interregs roll inom sammanhållningspolitiken

Interreg bör fortsatt vara en integrerad del av EU:s sammanhållningspolitik efter 2027, då det främjar territoriell sammanhållning, gemensam utveckling och minskar gränshinder. För att öka effektiviteten bör samarbetet mellan Interreg och de mer traditionella strukturfondsprogrammen fördjupas, och Interregs unika mervärde i att låta gränsöverskridande regioner gemensamt hantera utmaningar måste tas tillvara och utvecklas.

Bevarande av alla samarbetsformer

Regeringen förespråkar att samtliga tre nuvarande samarbetsformer inom Interreg – gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt – bevaras. Ett ökat fokus på rumslig utveckling och planering inom de transnationella programmen kan bidra till ökad tydlighet i inriktning och syfte.

Stabilitet i geografiska regler

För att säkerställa långsiktigt och effektivt samarbete tycker regeringen att nuvarande regler om geografisk behörighet bör bibehållas, inklusive 150-kilometersregeln för havsgränser. Vissa justeringar kan bli aktuella i överlappande programområden, men dessa bör göras med tydlig motivering och försiktighet.

Stöd för utvidgning och grannländer

I positionspapperet lyfts rollen av Interreg fram som viktig i att stödja harmonisk utveckling i EU:s grannskap och bör fortsatt vara ett verktyg i unionens utvidgningspolitik. Regeringen betonar särskilt vikten av att länder som Ukraina ges möjlighet att delta i Interreg-program där det är relevant.

Tematiskt fokus

Interreg bör även i framtiden bidra till ökad konkurrenskraft, innovation och omställning till en grön och digital ekonomi, särskilt i gränsregioner. Genom en platsbaserad strategi, såsom smart specialisering, kan åtgärder fokuseras mer effektivt. Dessutom bör programmen stärka regional beredskap och motståndskraft, bland annat genom kapacitetsbyggande och krishantering, i ljuset av säkerhetshot, klimatförändringar och andra gränsöverskridande utmaningar.

Resultatorientering

Regeringen är positiv till att utforska en mer prestationsbaserad genomförandemodell inom Interreg, förutsatt att modellen anpassas efter Interreg-pogrammens särskilda karaktär. Tematisk koncentration, uppföljning och utvärdering är avgörande för att säkerställa resultatfokus i genomförandet.

Förenkling och attraktivitet

För att Interreg-programmen ska vara fortsatt attraktiva för olika aktörer anser regeringen att det krävs ytterligare förenkling och harmonisering. Det inkluderar fortsatt användning och utveckling av förenklade kostnadsmodeller, stabilitet i genomförandestrukturen samt färre och bredare prioriteringar, eftersom nuvarande snäva uppdelningar i specifika mål har försvårat ett tvärsektoriellt och integrerat arbetssätt.

Vad händer nu?

Utformningen av Interreg-programmen kommer att behandlas i framtida förhandlingar mellan Europaparlamentet, rådet och EU-kommissionen efter att det officiella förslaget om nästa långtidsbudget för EU läggs fram av EU-kommissionen, vilket förväntas ske i juli.