Deklaration om europeisk konkurrenskraft antagen av EU:s stats- och regeringschefer

Europas vikande konkurrenskraft är ett hett samtalsämne i Bryssel. Medlemsländernas stats- och regeringschefer har antagit en ny deklaration innehållande tolv åtgärder för att stärka Europas konkurrenskraft.

Varje halvår roterar ordförandeskapet för EU:s ministerråd mellan unionens medlemsländer. Just nu innehar Ungern ordförandeklubban och en av landets övergripande prioritering är EU:s konkurrenskraft. EU:s behov av stärkt konkurrenskraft återfinns inte bara i Ungerns prioriteringar utan reflekteras också i Europeiska rådets strategiska agenda, de två rapporterna skrivna av Enrico Letta respektive Mario Draghi samt i von der Leyens politiska riktlinjer, något EU-kontoret tidigare skrivit om. Konkurrenskraft var även en viktig fråga för det svenska ordförandeskapet under förra året. Under ett informellt möte mellan medlemsländernas stats- och regeringschefer i Budapest den 7 och 8 november antogs en deklaration om en ny giv för europeisk konkurrenskraft.

Medlemsländernas stats- och regeringschefer pekar i deklarationen på tolv åtgärder för att stärka Europas konkurrenskraft. Bland annat efterfrågas en ny strategi av EU-kommissionen för att fördjupa den inre marknaden. Strategin föreslås att presenteras senast i juni 2025 och leda till att den inre marknadens potential för att driva bland annat innovation, investeringar och tillväxt uppfylls. I deklarationen lyfter stats- och regeringscheferna också behovet av en sparande- och investeringsunion likväl som en kapitalmarkandsunion för att driva investeringar till europeiska företag.

Vidare efterfrågas förenklingar i regelverk och minskade administrativa åtaganden för företag, speciellt för små och medelstora företag. Kravet på enklare regelverk och minskad administration återfinns även i uppdragsbreven till de nya EU-kommissionärerna som aktivt ska arbeta för att uppnå en 25 procentig minskning i rapporteringsåtaganden för alla företag och minst 35 procent för små och medelstora företag. Behovet av satsningar på forskning och utveckling tas också upp i deklarationen. Till 2030 är EU:s mål att tre procent av BNP ska gå till forskning och utveckling. Medlemsländerna är också beredda att arbeta för förslaget om en femte frihet som ska främja forskning, innovation och utbildning, något som föreslogs av Enrico Letta i hans rapport om EU:s inre marknad.

En prioritering som understryks i deklarationen är behovet av en energiunion med en fullt integrerad och sammankopplad energimarknad. Stats- och regeringscheferna ställer sig även positiva till den lagstiftningsakt om cirkulär ekonomi som den svenska kommissionären Jessika Roswall har i uppdrag att ta fram. Utöver detta vill medlemsländerna se satsningar på den digitala omställningen och insatser för att stärka kompetensen på arbetsmarknaden för att möjliggöra fler högkvalitativa jobb.

Avslutningsvis, utöver de tolv punkterna, flyttas blicken till finansiering. Stats- och regeringscheferna åtar sig att se över alla tillgängliga finansieringsinstrument samt vilka nya som skulle kunna introduceras. De kommer även arbeta för nya inkomstkällor till EU:s budget.