Akten om nettonollindustrin antagen av Rådet

EU:s beroende av utomeuropeiska strategiskt viktiga teknologier ska minska. Därför antar Rådet akten om nettonollindustrin.

Konkurrenskraften för den europeiska industrin förväntas få ökat intresse under den kommande mandatperioden, inte minst efter Rådets slutsatser om framtidens industripolitik som presenterades för två veckor sedan och som EU-kontoret rapporterat om. I Rådets slutsatser lyfts vikten av att ta hänsyn till existerande lagstiftning inom industriplanen för den gröna given som arbetats fram och antagits under innevarande mandatperiod. En viktig pusselbit i industriplanen är akten om nettonollindustrin (Net zero industry act, NZIA) som den 27 maj formellt antogs av Rådet. Efter att Europaparlamentet tidigare under våren godkänt akten utgjorde Rådets antagande det sista steget innan den nya lagstiftningen formellt publiceras och träder i kraft.

Målet med akten är att stärka den europeiska produktionen av nettonolltekonologier, både för att gynna den gröna omställningen och samtidigt minska beroendet av teknologier från tredje land. Till 2030 vill de lagstiftande institutionerna att 40 procent av produktionskapaciteten för EU:s totala behov av nettonollteknologier ska finnas i unionen och till 2040 ska 15 procent av världsproduktionen ske i EU. För att uppnå en starkare grön industri finns ett antal åtgärder inom akten om nettonollindustrin. Bland annat ska:

tillståndsprocesser för strategiskt viktiga projekt förenklas och påskyndas
tillgången till marknaden för strategisk teknologi underlättas, framförallt genom offentliga upphandlingar och auktioner av förnybar energi
kompetensen på arbetsmarknaden inom nettonollindustrin stärkas genom etablerandet av nettonollindustriakademier som, utöver utbildning, arbetar med erkännandet av yrkeskvalifikationer
en plattform skapas för diskussion och samordning mellan EU-kommissionen och medlemsländer samt för att ta del av inspel från andra intressenter
en regulatorisk sandlåda tas fram där tester under ett flexibelt regelverk kan ske för att gynna innovation

Akten om nettonollindustrin riktar också in sig på koldioxidlagring där en ökning av lagringskapaciteten på minst 50 miljoner ton ska ske årligen från 2030. Bland annat stärks möjligheterna till investeringar i koldioxidlagring genom att skapa en inre marknad för lagring av koldioxid.

Medlemsländer kommer också kunna utnämna så skallade nettonollaccelerationskluster. Meningen med dessa kluster är att samla netonollindustrier inom ett geografiskt område där infrastruktur och ett förenklat regelverk finns på plats. På så sätt förespås investeringarna öka och synergier skapas.

Vad händer nu?

Då både Rådet och Europaparlamentet officiellt antagit akten om nettonollindustrin kommer den träda i kraft en dag efter publicering i EU:s officiella tidning. Publicering väntas ske i slutet av juni.