AI för mer träffsäkra bedömningar

På patologen används ett AI-verktyg för att stödja läkarna i analysen av en biomarkör för bröstcancerprover. Verktyget bidrar till mer träffsäkra svar.

När AI flyttar in i vårdens beslutsstöd blir bedömningarna både snabbare och säkrare.

– Vi ser att AI kan bidra till mer träffsäkra bedömningar och samtidigt minska risken för felbehandling, eftersom de bedömningar som görs på ett vävnadsprov påverkar valet av behandling. Det betyder mycket för både patienten och vården, säger Anna Bodén, överläkare i klinisk patologi, forskare och AI-ansvarig inom Region Östergötland.

Patologibedömningar handlar om att granska stora mängder bilddata för att kunna hitta avvikande utseende i vävnaden. Tidigare räknade patologerna celler manuellt, vilket är ett tidskrävande arbete. Med ett AI-verktyg kan de numera räkna utfallet av Ki-67, en biomarkör som används inom bröstcancerdiagnostik för att bedöma hur snabbt tumörceller delar sig. Eftersom AI kan räkna fler celler mer standardiserat än människan ökar precisionen i analysen.

– Det är som en rättstavningsfunktion i Word. AI hjälper oss att se mönster och räkna celler, men det är fortfarande patologen som avgör om resultatet stämmer, förklarar Anna Bodén.

Tryggare bedömningar

Patologens AI-projekt fokuserar på områden med stora provvolymer, där bedömningarna varierar och en låg träffsäkerhet kan leda till felaktiga behandlingar. I situationer där läkaren tidigare har varit osäker på om en patient behöver cytostatika har man ofta valt att ge behandling för säkerhets skull. Med AI som stöd kan fler patienter slippa överbehandling.

– För patienten betyder det mindre risk för biverkningar och en tryggare, mer individanpassad vård, säger Anna Bodén.

Den största vinsten är ökad träffsäkerhet snarare än tidsbesparing. Inom patologin testas nu även beslutsstödet Stratipath. Det handlar om att effektivisera urvalet av vilka bröstcancerprover som ska gå vidare till genetiska analyser – eller ersätta dem. AI-lösningen kommer att användas parallellt med de vanliga bedömningarna. Under ett kontrollerat införande ska förväntade effekter mätas; som kortare ledtider och att fler patienter ges den fördjupade bedömningen. Samtidigt utvärderas teknikens nytta, användarvänlighet och hälsoekonomiska effekter i ett annat forskningsprojekt.

– Vi vill veta hur patologerna upplever verktygen. Det är angeläget att införa tekniken säkert och på ett sätt som verkligen skapar nytta, säger Anna Bodén.

Text: Maria Carlqvist/ Charlotta Flodén
Foto: Charlotta Flodén